| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INDELA in3~de2la, v. -ade (SvMerc. 3: 425 (1757: -delade, p. pf.), Sahlstedt (1773) osv.); p. pf. i adjektivisk anv. (i bet. 4 slutet) -delt (LMil. 4: 970 (1696) osv.) ((†) ipf. -te KKD 2: 31 (1706), Johansson Noraskog 2: 361 (1882). sup. -delt VDAkt. 1692, nr 105 (1690), KrigsmSH 1798, 1: 19. p. pf. -deld (i bet. 4) Abrahamsson 61 (1726), BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 5 b, s. 7.; -delt (i annan bet. än 4 slutet) LMil. 1: 177 (1682)). vbalsbst. -ANDE, -ING (†, HSH 31: 375 (1662; i bet. 5)), -NING (se INDELNING, sbst.1); -ARE (tillf., Leopold 6: 223 (1792; i bet. 1 c)).
1) (för visst ändamål) skilja l. särskilja i olika delar, uppdela, dela; ngn gg refl.; i p. pf. äv. i adjektivisk anv. Boken är indelad i 24 kapitel. Ett regemente indelas i bataljoner och kompanier. Landet är indelat i län, stift. Indela matroserna på ett fartyg i backlag, i kamratskap (sjöt.). Effter reglor indela .. et vapn eller skiöld-märke. Serenius D 3 a (1734). (Den romerske) Lag-samlingen, indeld i Tolf Taflor. Regnér Begr. 61 (1793). Jag vet huru tiden räcker till, när man vet att indela den. Agardh BlSkr. 2: 294 (c. 1850). Att dessa kroppar sjelfva indela sig i aliqvota delar. Fröberg Harm. 1: 18 (1878). Våningarna indelas vertikalt genom pilastrar, förbundna genom gesimser. Hahr ArkitH 332 (1902). Då landskommun, efter att tidigare hava indelats i valdistrikt för riksdagsmannaval, delas i valkretsar för kommunalfullmäktigval. SFS 1920, s. 2356. — särsk.
a) med avs. på boningshus, våning o. d.: fördela, disponera (så l. så); förr äv. allmännare: inreda (ngt till ngt). Ett skåp .. med indelte pappersrum. Wrangel TessPal. 33 (i handl. fr. 1735). (Det) händer .., at våningsrummen varda obeqvämt indelte. Berch Hush. 121 (1747). En lång byggnad, som varit indelt til Biblioteqve. NoraskogArk. 6: 8 (1768). Boningshus .. indeladt till sju rum, tambur, kök och skafferi. PT 1901, nr 292, s. 1.
b) skogsv. med avs. på skog: uppmäta, beskriva, kartlägga o. taxera samt på grundval härav uppgöra en hushållningsplan för avvärkningen. Forstmeister von Lange från Braunschweig inkallades (omkring år 1740) till Norrige för att indela skogar. Thelaus Skog. 103 (1865). Indelad skog. Hannikainen (1893). SFS 1916, s. 541.
c) sönderlägga i de delar varav ngt (teoretiskt sett) består; i fråga om klassificering o. d.: uppdela i grupper l. kategorier; särsk. log. bestämma (ett begrepps) omfång gm angivande av samtliga dess arter; ngn gg refl.: kunna indelas, låta indela sig. Trianglarna indelas i liksidiga, likbenta och oliksidiga. The menniskior, som innom Christenheten icke äro trogne, kunna indelas i try slag: Säkre syndare, .. Rörde och Upväkte, .. Botfärdige. Bælter Christen 286 (1743, 1748). (d’Alembert har) indelt vettenskaperna efter de själens förmögenheter, som framalstrat dem. Rosenstein 1: 93 (1787). Man indelar ett begrepp, då man fullständigt uppger de derunder innehållna föreställningarne. Tuderus Kiesewetter 103 (1806). Brottslingsarmén .. indelar sig .. i tre grupper, en center med tvänne flyglar. Thyrén StrafflRef. 1: 9 (1910). Släkten (von Dankvart) indelades sedan gammalt i Spannmålsdankvartarna och Stollarna. Siwertz JoDr. 204 (1928).
2) (numera föga br.) fördela (ngt på l. mellan olika personer l. ställen l. avdelningar av ngt osv.). Rosensten Skog. 30 (1737). Thesse Lärostycken varde emellan Lectorerne, .. så indelte, .. at (osv.). ProjSkolordn. 1760, s. D 3 b. Alla (adelsmän), som tagit ut pollett (till att deltaga i riksdagen), indelades efter nummer på 25 bänkar. De Geer Minn. 1: 192 (1892). jfr: Den så kallade utrikes expedition (kunde) .. indragas och de obetydelige göromål, som där förefalla, indelas på någonthera af de 2:dra 3:ne statsexpeditionerne. HT 1918, s. 249 (1786).
3) avdela (till l. för ngt); bestämma (för ngt); ägna (åt ngt); numera bl. (i fackspr.) med avs. på person: avdela (till viss tjänstgöring l. visst uppdrag o. d.). Att som alla Professores hafva sine visse indelte timmar för publique Lectioner. Linné Bref I. 1: 169 (1757). Ingen stund af Dess (dvs. Tessins) lefnad (var) bättre använd, än då Han fick indela sin flit til deras (dvs. vetenskapernas) idkande. Gadd ÅmVetA 1770, s. 38. Han indelte sitt folk til vissa förrättningar. Sahlstedt (1773). Gast, sjöman, som har någon särskild förrättning om bord och är dertill indelad. UB 7: 356 (1874). Protokollssekreterarne indelas till tjenstgöring, en å hvarje revisionssekreterares rotel. SFS 1901, nr 103, s. 12. Wedberg HD 216 (1922).
4) (numera bl. i fråga om äldre förh.) i sht kam. o. mil. anvisa (kronohemman l. annan jord egendom l. räntan därav l. av vissa skattehemman utgående skatt) till boställe l. avlöning l. underhåll åt civil l. militär l. ecklesiastik tjänsteman; särsk. i fråga om det militära indelningsvärket, i denna anv. i icke strängt fackmässigt språk inbegripande äv. det på roterings- o. rusthållsskyldighet grundade knekte- (o. båtsmans)-hållet; ofta i förb. indela till (boställe l. lön l. soldatrote o. d.), förr äv. i uttr. indela på lön; förr äv. i förb. indela på (landsstaten l. militien o. d.), anvisa åt (landsstaten osv.); förr äv. med obj. betecknande tjänsteman l. regemente l. soldat osv.: förse med boställe l. lön l. underhåll osv.; i ä. tid stundom äv. allmännare: anvisa (inkomst o. d.) åt (ngt allmännyttigt företag l. ngn allmän inrättning) resp.: ålägga (ngn l. ett hemman osv. viss skyldighet l. prestation för dylikt ändamål). LMil. 1: 176 (1682). De Byten hwars afstådde wederlag til Kongl. Maij:ts. och Kronan redan äro indelte, anten på militien eller Landsstaten. LandtmFörordn. 8 (1688). Så snart han (dvs. landshövdingen) indeelt Militien, så will han indeela Capellanerne. VDAkt. 1692, nr 105. Der något Crone-hemman kommer at indelas till Boställe eller til Rustningsstamm. Abrahamsson 391 (1726). Andra län voro Krigsfolket på lön indelte. Botin Hem. 2: 123 (1756). Frälse-, Skatte- och Krono-hemman blefvo .. indelte til soldate rotar. Schönberg Bref 3: 275 (c. 1780). Utom det, att denna Allmoge är till mindre sträng hållskjuts indelt än andra .. Menigheter (så osv.). Femårsber. 1822, SthmL s. 48. Den ränta eller tionde, som blifvit indelt till rustning, är grundskatt. BtRiksdP 1873, Saml. 1. II. 2: nr 173, s. 4. NF 7: 504 (1883). (Södermanlands län) är indeladt till 111 nummer af Lifregementets grenadierkår. Därs. 15: 1242 (1891). — särsk. i p. pf. ss. adj.; ofta i utvidgad anv.: som tillhör l. beror av l. sammanhänger med l. gäller osv. indelningsvärket (se d. o. 2 a o. b). Indelta armén, den del av armén som underhölls gm indelning (rotering o. rusthåll). Indelt infanteri, kavalleri, regemente, kompani, soldat osv., infanteri, regemente osv. som tillhörde den indelta armén. Indelt lön, lön som utgick gm indelning. Mantals-räntorne af någre indelte Hemman. LMil. 4: 970 (1696). Vid det indelte Knecktehållet äre två hela gårdar .. om en Kneckt. Abrahamsson 69 (1726). Infanteriet. Består utaf Kongl. Lif-Gardet och 22 indelte, samt 5 oindelte Regimenter. Henel 1729 55 (1730). Då han (dvs. Carl XI) lämnade sine Ämbetsmän frihet at välja penninge- eller indelte löner. Posten 1769, s. 952. Indelte soldater och båtsmän. Fischerström 2: 318 (1780). Indelta arméen, bestående af 24,000 man infanteri och 4,450 man kavalleri. Thomée IllSv. 32 (1866). Indelt hemmansränta. SvFinLagt. (1883). Det vid vissa truppförband af infanteriet och kavalleriet befintliga indelta manskapet skall enligt denna (dvs. 1901 års) härordning afskaffas. Tingsten o. Hasselrot 6 (1902). (Jon Stålhammar) är i så många afseenden just typen för en äldre, indelt svensk officer. AQuennerstedt (1912) i KKD 7: VIII.
5) (†) tilldela l. anvisa (ngt åt ngn); hänvisa (ngn) till l. upptaga (ngn) i viss korporation o. d.; inmönstra (ngn ngnstädes); stundom svårt att säkert skilja från 3. HSH 31: 375 (1662). Det manskap som öfwerblefwet war, effter slaget wedh Litzna .. (blev) indelt wedh konungens armee. KKD 3: 137 (1708). Så gingo vi bort till våra indelte qvarter. HSH 1: 196 (c. 1730). — särsk.: inrotera (hyttlag i viss hytta). Inbrukarne .. (i Skrekarhytte östra masugn, som nedlagts, blevo) indelta i Skrekarhytte vestra. Johansson Noraskog 2: 358 (1882). Därs. 361.
Spalt I 325 band 12, 1933