| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INFANTERI in1fanteri4 l. 01—, n.; best. -et, äv. -t.
truppslag bestående av män vilka manövrera o. strida till fots; fotfolk, fotsoldater. OxBr. 6: 38 (1629). Infanteriet består nu i 25 reg(ementen), reg(ementet) på 8 comp(anier) och comp(aniet) på 200 man. RP 15: 116 (1651). Et godt infanterie är oemotsägeligen styrkan af en Armée. Wrangel Tact. 1 (1752). Kaptenen vid borgerskapets infanteri, .. Herr Carl Johan Falk. Strindberg RödaR 18 (1879). Arméen är sammansatt af följande vapen- och trupp-slag: infanteri (fotfolk), kavalleri (rytteri), artilleri, .. fortifikationstrupper, och träng. UInf. 4 (1889). Vid nyare tidens början bestod infanteriet av två slag: tungt infanteri, pikenerare, väpnat med rustning och blanka vapen samt uppställt i stora kvadrater, och lätt infanteri, musketerare, utan skyddsvapen men med eldvapen och uppställt utomkring och i hörnen av de tunga slaghoparna. 3NF (1929).
-AMMUNITIONS-KOLONN. LbFältartill. 54 (1883). En infanteriammunitionskolonn består af 17 infanteriammunitionsvagnar, 1 fältsmedjevagn, 1 handtverkarevagn samt 2 packvagnar. Därs. 56 (1892). —
-AMMUNITIONS-VAGN. Rappe Nordarm. 80 (1874). Infanteriammunitionsvagnen .. är i hufvudsak lika med en packvagn, men förer å bakvagnen en ammunitionskista i stället för häck. LbFältartill. 56 (1892). —
-ANFALL~02, äv. ~20. —
-EXERCIS, förr äv. -EXERCITIE. Infanterie exercitierne. KKD 6: 33 (1707). Föreläsningarne uti Infanterie-Excercitien. DA 1793, nr 172, s. 2. Cavall. och Infant. Excercicen. SvNorrStatscal. 1816, s. 186. —
-FANA. BtHforsH 2: 102 (1757). Infanterifanorna äro vanligen fyrkantiga och af siden (taft). 2NF 7: 1363 (1907). —
-FLYGPLAN~02, äv. ~20, n. (förr) (vanl. bepansrat) flygplan avsett för rekognoscering, ledning av o. deltagande i infanteriets strid (i det moderna flygvapnet ersatt av attackplan l. lätt bombplan). KrigVAH 1920, s. 99. —
-FOT. (†) i uttr. sätta (kavalleriregemente) på infanterifot, omändra (det) till infanteritrupp. (Det) hemställes .. om icke .. ock detta (kavalleri-)regementet (kunde) sättias på infanteriefot. 2RA 1: 141 (1720). —
-FYRKANT~02, äv. ~20. (förr) infanteri uppställt i fyrkant (till strid l. försvar mot anfallande kavalleri). AJourn. 1813, nr 123, s. 3. (Överste v. Cardell) sprängde fram mot en av fransmännens infanterifyrkanter med sitt ridande artilleri. Grimberg SvH 490 (1909). —
-FÖRDELNING. konkret; jfr FÖRDELNING 2 a. Lefrén Förel. 1: 137 (1818). Inom de flesta härar utgöres slagenheten af infanterifördelningen, som räknar 12,000—18,000 man. Tingsten AnvTakt. 1 (1887). —
-GEVÄR. KrigVAH 1805, s. 119. I Sverige infördes infanterigeväret 1692. EldhandvSkjutsk. 2: 56 (1877). —
-HEMMAN. (förr) kronohemman som anslagits till boställe för infanteriofficer l. -underofficer. LMil. 1: 26 (1680). —
-HÅLL. skotthåll för infanterigevär. Afståndsmätare .. afsedda för infanterihåll. Billmanson Vap. 235 (1882). —
-KANON. dels (förr) om kulspruta l. mitraljös, dels (i senare tid) om lätt, rörlig, i infanteriet organisatoriskt ingående fältpjäs (vanl. av kaliber som understiger den lätta fältkanonens). Den franska infanterikanonen eller mitraljösen. UB 6: 66 (1874). Kristoferson Spräng. 48 (1928). —
-KOMPANI. Hvart Infanterikompani af 500 man hade (på G. II A:s tid) blott en Kapiten och en Löjtnant. KrigsmSH 1802, s. 14. TjReglArm. 1889, Bil. s. 6. —
-REGEMENTE. RARP 14: 16 (1682). Södra Skånska infanteriregementet. Svedelius Lif 36 (1887). SFS 1919, s. 265. —
-REGLEMENTE. SthmStCal. 1804, s. 38. Konung Carl XII:s Infanteri-Reglemente. KrigVAH 1834, s. 146. —
-ROTERING. (förr) Linde Kam. 91 (1852). Infanteriroteringen eller hållandet af soldat åtogo sig hemmanen endast för att befrias från utskrifningen, och utan att dervid få någon afqvittning af sina öfriga skatter. Den ålades krono-, skatte- och allmän frälsejord. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 430 (1856). Knektehåll eller Infanterirotering. Linde Kam. 361 (1867). —
-SKATTEHEMMAN~0020. (förr) Alla Infanterie Skatte-Hemman, som Officerarne til Lön anslagne äre. LMil. 1: 209 (1683). —
-SKJUTSKOLA~020. skola för infanteri- o. kavalleriofficerares utbildning i skjutning o. eldgivning. Till infanteriskjutskolan å Rosersberg hafva såsom elever varit beordrade 47 officerare. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 7. —
-SKÖLD. av infanterist (i ställningsstrid) använd, bärbar stålsköld. 2NF 20: 1450 (1914). ExInf. 1927, s. 20. —
-SOLDAT. KrigVAH 1833, s. 4. Genom roteringen bestämdes huru många och hvilka hemman gemensamt skulle underhålla en infanterisoldat. Finland 123 (1893). —
-STYRKA, r. l. f. konkret: infanteri; infanteritrupp. Björnstjerna Beskattn. 60 (1832). Den relativt obetydliga infanteristyrka, som nationalbeväringen utgör. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, UnderdMem. s. III. 18. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 14 (1886). —
-TRUPPFÖRBAND~002. Bataljon är det största infanteritruppförband, som vederbörande chef direkt i terrängen kan leda under gruppering och strid. ExInf. 1927, s. 216. —
-TRÄFFEN. (†) KrigVAT 1836, s. 360. (Den öppna kolonnen) begagnades, när de 20 à 30 bataljons-fronter långa infanteri-träffena uti fiendens åsyn skulle verkställa de då ofta brukliga flankmarscherna. Därs. 1857, s. 453. —
-UNDERBEFÄL ~0002. —
-VAKT. vakt bestående av infanteri. KKD 1: 13 (c. 1710). TjReglArm. 1858, 2: 39. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 129 (1886). —
-VAPEN.
1) (numera mindre br.) i sg. om infanteriet (ss. truppslag). Lefrén Förel. 1: 222 (1818). BtRiksdP 1871, I. 1: nr 11, Underd-Mem. s. 49.
2) inom infanteri användt vapen. De lätta infanterivapnen äro gevär och karbin med bajonett, kulsprutegevär, pistol samt handgranat och gevärsgranat. .. De tunga infanterivapnen äro kulspruta och granatkastare. ExInf. 1927, s. 17. —
-VÄRJA, r. l. f. (förr) värja som bars av infanteriofficer o. -underofficer. LMil. 3: 221 (1693). 2 st. Infanterivärjor, med förgylda fästen. Beskow Theat. 1832, Bil. 2, s. 3. KrigVAT 1847, s. 100.
Spalt I 407 band 12, 1933