| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INKALLA in3~kal2a, äv. iŋ3-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -NING.
1) kalla l. bedja l. bjuda (ngn) att komma in (ngnstädes); ofta: kalla (ngn) till den plats där man befinner sig (ofta: in i riket). G1R 4: 3 (1527). Strax the frelsismen wore inkompne i gården bleffue the inkallede i stoffuune. Därs. 6: 165 (1529). At inkalla then fremmande, och befremjan til bestelning och heder, när infödningen ju så god och nyttig är, si thet är oskäligt. Swedberg Schibb. 303 (1716). Printz Conti blef af Cardinalen inkallad i Pohlen. Nordberg C12 1: 36 (1740). När .. byggmästaren låg på sitt yttersta, inkallar han sina söner. Carlstedt Her. 1: 309 (1832). Lagerlöf Körk. 7 (1912).
2) (muntligen l. vanl. skriftligen) anmoda l. beordra (ngn) att inställa sig (å särskilt angivet l. sedvanligt ställe i visst syfte l. av viss anledning); tillkalla. RA I. 3: 181 (1593). (Fiskalerna) warda .. allenast inkallade (till den slutliga överläggningen om viktiga mål), då man finner nödigt them at befråga öfwer et och annat. Bergv. 1: 464 (1695). Till vägstämma skola de väghållningsskyldiga inkallas att med ploglagen om ersättningen öfverenskomma. SFS 1905, nr 34, s. 15. Därs. 1924, s. 555. — särsk.
a) i sht jur. kalla till inställelse inför domstol o. d.; instämma. Jungfrun sjelf inkallades (inför konsistorium). Cavallin Herdam. 5: 355 (cit. fr. c. 1690). Beropar sig någor å flera vitnen, i samma sak; the måge genom en stemning inkallas, om thet beqvämliga ske kan. RB 17: 3 (Lag 1734). Kallenberg CivPr. 1: 622 (1922).
b) mil.
α) beordra (ngn l. viss styrka) till militär tjänstgöring (krigstjänst); i sht med avs. på värnpliktig(a). Några hundra man fotfolk inkallades till Stockholm. Malmström Hist. 3: 234 (1870). TjReglArm. 1889, s. 214. Då rikets försvar det kräver, .. må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd. SFS 1914, s. 695.
c) med avs. på (ledamöter av) representation o. d.: sammankalla. Inkalla riksdagen. Björkman (1889). Konungen .. eger (i Norge) att der så erfordras inkalla representanterna till urtima storthing. SvAlm. 1889, s. 47. Svenska folkpartiets (i Finl.) centralstyrelse inkallar extra partidag. Upsala(A) 1919, nr 37, s. 1.
3) (numera mindre br.) anmoda l. utse (ngn) att ss. ledamot inträda i (förr äv. att vara viss funktionär i) rådsförsamling l. kommission l. samfund o. d. AHedenstedt (1762) i SvSaml. 6: 331. Om en afgående Directeur (i pensionskassan) vid nytt val åter inkallas (osv.). SPF 1826, s. 144. (K. G. Tessin blev) af Horn inkallad i sekreta kommissionen. Malmström Hist. 1: 263 (1855). Vi böra .. inkalla honom i sällskapet. Topelius Fält. 5: 93 (1867). Sundén (1885). jfr: De, som sålunda på mitt förslag blifvit inkallade till platser i konseljen, äro (osv.). De Geer Minn. 1: 194 (1892).
4) (i Finl.) i fråga om utnämnande l. utseende till värdighet l. (prov för) befattning o. d.: kalla. Församlingen .. är berättigad att inkalla en fjärde profpredikant. Finland 113 (1893). Så inkallades han (dvs. språkforskaren J. Grot) af kejsardömets flesta universitet till hedersdoktor eller hedersmedlem. FinBiogrHb. 798 (1897).
5) (†) infordra (skriftlig handling). Som kyrckioböckerne woro inkallade, och nu icke ved handen. VDAkt. 1716, nr 306.
6) (i fackspr., numera föga br.) med avs. på cirkulerande mynt l. sedlar: indraga (för ersättande med annat cirkulationsmedel). Sedan alla mynteteckn äro inkallade. 2RA 1: 24 (1719).
7) (i fackspr., numera föga br.) med avs. på utlämnat lån l. tecknat aktiekapital: fordra inbetalning av. Om de utlånte Medlen ifrån Låntagarne igen inkallades (så osv.). SedolärMercur. 3: nr 23, s. 5 (1731). Flera af de banker, som bildades 1896, (hade) vid årets slut ännu icke inkallat hela sitt (aktie-)kapital. SD(L) 1897, nr 321, s. 2. SDS 1904, nr 353, s. 4.
8) (numera mindre br.) mil. med avs. på vaktpost: kalla tillbaka, indraga. (”Utposten”) låg helt stilla och .. rörde sig (icke), förän jag dem om morgonen emoth dagningen inkallade. KKD 1: 251 (1709).
Spalt I 552 band 12, 1933