Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INLIG, adj.; adv. -A (Nicander GSann. 59 (1766)).
Etymologi
[avledn. av IN; jfr INNERLIG]
(†)
1) invärtes, inre; ss. adv.: i sitt inre. Medh inlig åtrås brunst. Columbus BiblW A 2 b (1674); möjl. till 2. Ingen i Verldene kan .. veta ens inliga tilstånd. Nicander SalPred. 20 (1761). Dens. GSann. 59 (1766).
2) innerlig. Med inlig frögd. Geisler Fägnet. B 1 b (1709). Nicander Syr. 9 (1759).

 

Spalt I 625 band 12, 1933

Webbansvarig