Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INNOVERA, v. -ade; jfr INNOVATION.
Etymologi
[av fr. innover, av lat. innovare, förnya, åstadkomma ngt nytt, av in- (se IN-, pref.1) o. novare, avledn. av novus, ny (jfr NOVATION)]
(†)
1) införa ngt nytt l. nyheter, göra förändringar; förändra (ngt). RP 3: 123 (1633). Lätt oss väll betänkia oss, innan vij innovera och förändra någhot af det, som våra redeligha förfädher .. nu så länghe funnit sigh väll och lyckelighen vedh. RARP 14: 285 (1682). Ekbohrn (1868; äv. i den postuma uppl. 1904).
2) med avs. på skuldebrev, obligation o. d.: förnya (se d. o. 4 c). Stiernman Com. 3: 691 (1668).

 

Spalt I 707 band 12, 1933

Webbansvarig