| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INSKOTT in3~skot2, n.; best. -et; pl. = (Ödmann MPark 310 (1800) osv.) ((†) -er Ambrosiani DokumPprsbr. 318 (i handl. fr. 1797)).
1) (i sht i fackspr.) till INSKJUTA I 3 a: inskjutande i tal l. skrift; äv. konkret: ngt i tal l. skrift inskjutet.
a) i fråga om inskjutande av parti i muntlig l. skriftlig framställning; oftast konkret, om (senare) inskjutet parti l. tillsats i text; interpolation. Schultze Ordb. 4315 (c. 1755). Dessa små rituella dramer .. svälde snart allt mera ut, inskott gjordes i bibelversen. Schück (o. Warburg) LittH 1: 114 (1896). Parentetiska inskott. VerdS 216: 46 (1918). — särsk. (†) språkv. interjektion. Ljungberg SvSpr. 188 (1756).
b) språkv. i fråga om inskjutande av språkljud (l. bokstav); oftast konkret. Palataliteten eller egenskapen af affrikata betecknas i heimgierþ genom inskott af ett i. SkrHVSamfU IX. 3: 14 (1904). Sjönamnet Glan (har) i äldre tid äfven haft formen Glawen, där -w- sannolikt skall förklaras såsom ett hiatusfyllande inskott. Landsm. XX. 1: 175 (1904). Noreen VSpr. 5: 476 (1909). — jfr B-, D-, J-, P-INSKOTT m. fl.
2) (†) inbetalning av tillskjuten andel. Hvar före bemälte intressent hafver gjort de inskotter, som .. finnas af direction vara qvitterade. Ambrosiani DokumPprsbr. 318 (i handl. fr. 1797).
3) (†) till INSKJUTA I 6: ingivelse. Satans inskått både utan och jämte Skrifftenes läsning .. lemna vämjachtiga bilder och oro effter sig. SRosén (c. 1736) i KyrkohÅ 1910, MoA. s. 9. Ödmann StrFörs. 1: 480 (1800).
Spalt I 802 band 12, 1933