Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
-STEKA, -ning.
2) kok. intr., om smör, flottyr o. d.: under stekning intränga i det som stekes. Sjöberg Singstock 239 (1832). —
-STENA, -ing. (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) landtmät. medelst stenar (råstenar l. rösen) utmärka (område). Skogar och kronoparker .. blefvo ordentligen instenade och rörlagde. Alreik Landtm. VIII (1843). 2NF (1909: instening). särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: medelst råstenar l. rösen utmärkt område. Parker .. inom allmänningen Hökensås instening. Calonius 5: 273 (1800). VexjöBl. 1836, nr 25, s. 2. —
1) motsv. INSTICKA, v.1 1: instickning; äv. konkret: stick (i ngt). Lundberg HusdjSj. 490 (1868). SFS 1922, s. 297. särsk. med. o. fysiol. i fråga om i medicinskt syfte företagen instickning i människokropp (l. djurkropp), i sht för införande (medelst injektion) l. utdragande av vätska. Cederschiöld QvSlägtl. 3: 276 (1839). Stället, där insticket (med serumsprutan) göres. Petersson FysUnders. 337 (1908). Vätskan tömmes ur blåsorna genom små instick. 2NF 26: 558 (1917).
2) bokb. motsv. INSTICKA, v.1 3, konkret: visst jämnt antal blad som vid bokbinderiarbetet under vissa förhållanden hopfalsas för sig o. vid (broschyr)häftning inläggas (”stickas in”) i (del av) ett ark. BokbOrdl. (1899). Elge BoktrK 59 (1915). Ssgr, se INSTICKA, v.1 ssgr.
Spalt I 859 band 12, 1933