Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INTER- ssgr (forts.):
INTER-RUMPERA, v. -ade. (-romp- 1794—1837. -rump- 1617—1904) [jfr t. interrumpieren, fr. interrompre; av lat. interrumpere, sönderbryta, avbryta, till rumpere, bryta m. m. (se ABRUPT, KORRUMPERA m. fl.)] (†) avbryta; störa, hindra. Så haffver jagh doch icke frånvarandes medh skriffuelse dierffds H. K. M:tt .. interrumpera. OxBr. 10: 31 (1617). Der interrumperades Landtmarschalkens discours uthaf heela Ridderskapet och Adelens glädierop. RARP 16: 274 (1697). Ekbohrn (1904). —
-RUPTION. [jfr t., eng. o. fr. interruption; av lat. interruptio (gen. -ōnis), vbalsbst. till interrumpere (se -RUMPERA)] (†) avbrott; hinder. Biurman Brefst. 147 (1729). Talemannen .. låter upläsa Deputations betänkande, hvilket utan interruption ske bör. PH 6: 4709 (1757). Ekbohrn (1868; äv. i den postuma uppl. 1904).

 

Spalt I 1007 band 13, 1933

Webbansvarig