| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTIM inti4m, adj. -are; adv. -T.
1) om känslor, tankar o. d.: innerst; numera bl. övergående i bet.: som är avsedd l. förbehållen endast för en själv l. en trängre krets o. d., privat; förtrolig; äv. i överförd anv., om handling, tilldragelse, föremål o. d. Min intima öfvertygelse är, att (osv.). BrefReuterdahl 6 (1852). I dessa blad har jag försökt att framställa hela min människa, med dess händelser och handlingar, dess tänkesätt och känslor, äfven de allra intimaste, som man vanligen har en benägenhet att dölja för världens blickar. De Geer Minn. 2: 299 (1892). Aldrig har väl begäret att se store män i skjortärmarne eller nattrocken, att tränga in i deras intima hvardagslif, varit så stort som nu. GHT 1896, nr 257 B, s. 1. Tidningarnas utförliga, med intima detaljer kryddade brottmålsreferat. PT 1907, nr 198, s. 3. Kejsar Wilhelm, vars intimaste privatbrev publicerats fullkomligt hänsynslöst. Hagberg VärldB 61 (1927). — särsk. om underkläder (som icke äro avsedda att synas). Hedin Rev. 202 (1879). Ett klädstreck, der .. arfprinsessornas mest intima plagg voro upphängda till torkning. Hedenstierna Kaleid. 136 (1884). Intimare underplagg af siden. PT 1906, nr 272, s. 3. Östergren (1929).
2) om skildring, framställning, uppfattning o. d.: som träffar det innersta i ngt l. hos ngn, inträngande, djupgående, fin o. förstående; ofta (särsk. i fråga om diktning, musik o. d.) övergående i bet.: känslig, innerlig. Nordensvan SvK 28 (1892). Eusebias religiöst sensuella flirt med Clemens är intimt behandlad (i ”Den siste Athenaren”). Warburg Rydbg 1: 438 (1900). Man lyssnar med välbehag till själfva röstens intima klang. SD(L) 1904, nr 317, s. 1 (i bild). Man ville kalla denna (fru Bosses) konst ”intim” med samma vackra mening af inåtriktad och raffinerad känslighet inrymd i detta ord, som man i musiken tillägger det, då man därmed vill beteckna liedersångens eller kammarmusikens subtila natur. Söderhjelm Upps. 56 (1904). (Per Gummeson) återger .. (naturen) på ett utomordentligt intimt sätt. PT 1909, nr 218 A, s. 3. Byron berättar, att han hört .. (Georg IV) intimt och klokt karakterisera både Homeros och Walter Scott. Hagberg VärldB 14 (1927). Det finns .. en intim landskapspoesi i några (av Österlings) små vinter- och vårbilder från Hälsingborg. SvD(A) 1929, nr 274, s. 5. — särsk. i fråga om teaterkonst, dramatik o. d.: som med strävan efter en viss begränsning l. koncentration av handlingen lägger huvudvikten vid människoskildringen (o. icke i lika hög grad vid de yttre, sceniska hjälpmedlen); äv. (i överförd anv.) i uttr. intim teater, om sådan teater där dylik dramatik framföres. Intima teatern, urspr. benämning på en 1907—1910 i Stockholm existerande teater, avsedd för framförande av vissa av August Strindbergs dramer. SvD(A) 1907, nr 323, s. 5. Memorandum till medlemmarne af Intima teatern. Strindberg (1908; boktitel). Dramatiska teatern .. innehade denna teater (dvs. Komediteatern) såsom en skådebana för intimare dramatik. SvD(B) 1927, nr 193, s. 3. Anm. Ss. benämning på intima teatern användes vard. äv. den substantiverade best. formen intiman. Den första uppsättning jag såg på Intiman. Strindberg ÖppnBref 59 (1909).
3) om sammanhållning l. förening o. d. av olika beståndsdelar l. om samband, samstämmighet, motsvarighet o. d. emellan företeelser: nära, innerlig. Intimt samband. Rinman Jernförädl. 60 (1772). En intim blandning af Glimmer och Qvarts. Hisinger Ant. 3: 23 (1823). De groteska bilderna på pelarnischernas kragstenar i Upsalakoret, vittna om det intimaste samband med den kyrkliga konsten söder om Östersjön. Estlander KonstH 398 (1867). Fogarne .. fyllas med murbruk, som hastigt ingår en intim förening med stenarne. TT 1871, s. 197. Om än föreningen (mellan ornament o. organism vid barocken) ej är så intim som t. ex. vid gotiken. Hahr ArkitH 382 (1902). Tigerstedt MedUtv. 1: 119 (1923).
4) i fråga om vänskap, umgänge, samvärkan o. d.
a) om vänskap, umgänge o. dyl. l. om samvärkan o. d.: nära; förtrolig; äv. i fråga om erotiskt umgänge; särsk. i uttr. stå i intimt förhållande till ngn, stå i förtroligt förhållande till ngn, vara förtrogen vän med ngn, äv.: stå i ett (otillbörligt) kärleksförhållande till ngn. Intimt samarbete. Weste (1807). Den intima vänskapen mellan Ryssland och Frankrike. NF 19: 157 (1895). En intim allians. SvH 6: 234 (1905). PT 1917, nr 105 A, s. 2.
b) om vän o. d.: förtrolig, ”nära”; om krets av vänner o. d.: förtrolig, ”trängre”. En av mina intimaste vänner. Vara intim med ngn. Han tillhör deras intimare umgängeskrets. ÅgerupArk. Brev 31/7 1739. Han var min intima vän. 2Saml. 17: 9 (1750). Kungens löpares hustru är intim med min städerska. Liljecrona RiksdKul. 219 (1840). Herr T. .. tillhör den intima religiösa krets, som har fursteparet B. till medelpunkt. GHT 1897, nr 38, s. 3. Siwertz JoDr. 192 (1928). — särsk. (numera knappast br.) substantiverat: förtrogen vän. Jag anvisade honom (dvs. landshövding Lorichs) ett par personer af mina intima. HJärta (1834) i 3SAH XL. 2: 261. Ahnfelt StudM 1: 11 (1857).
c) (vard.) om person; med klandrande bibet.: som uppträder med närgången l. påflugen förtrolighet, ”familjär”. Östergren (1929).
5) i överförd anv., om lokal o. d.: som inbjuder till förtrolig o. ostörd samvaro, (liten o.) hemtrevlig. Siwertz Sel. 2: 73 (1920). Riche .. Elegant och intim festvåning. BVT 1928, nr 10, s. 6. En intim teatersalong, rymmande c:a 650 personer. SvD(A) 1930, nr 115, s. 3.
Spalt I 1014 band 13, 1933