| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) (†) bringa (ngn) att fatta (ngt), göra (ngt) begripligt för (ngn), meddela (ngn ngt), ingiva (ngn ngt); äv. i uttr. intolka ngt för ngn. Sigfridi E 6 b (1619). Om .. (lärdomarna i bibeln) intet äre kompne vthur wårt hufwudh, så hafwer icke heller någon Menniskia kunnat them i pennan författa, .. medh mindre at någon annan hafwer henne them intolckat och ingifwit. Sylvius Mornay 441 (1674). At Föräldrarna småningom intolka Barnen, förmedelst dagelig underwijszning, kunskapen om Gud och hans warelse. Ekman Siönödzl. 373 (1680). Huru offta hafwer jag .. intolckat thesza Jeremie ord för the skendeliga sabbatsbrytare? Swedberg Dödst. 38 (1711).
2) vid tolkningen av ngt inlägga (viss mening o. d. i ngt). Biberg 1: 323 (c. 1820). SvLittFT 1833, sp. 117. Ett .. försök att .. intolka en kristen mening i ett gammalt inhemskt bruk. Nilsson FolklFest. 192 (1915). Dayanand sträfvade .. att i Rigveda intolka moderna vetenskapliga upptäckter. 2NF 34: Suppl. 316 (1922). SvTeolKv. 1928, s. 243.
Spalt I 1021 band 13, 1933