| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) trassla in (ngt l. ngn i ngt); trassla till (ngt); ofta refl.; äv. i p. pf.: hopsnärjd, tätt sammanslingrad. Oldendorp 1: 111 (1786). (Rapphönsen) uppskrämmas, då de intrassla sig i nätet. Greiff Jagt 85 (1828). Svederus Jagt 178 (1832; refl.). Intrasslade i doftande myrten synas friska rosenknoppar .. luta sig till hvarann. Lundgren MålAnt. 3: 61 (1873). Nu kunde de ej komma längre framåt i det intrasslade busksnåret. Lundquist Zola Grus 327 (1892). Ullhårig .. säges om en växt, som är beklädd med långa, mjuka, .. i hvarandra intrasslade hår. 2NF 30: 922 (1920).
2) i mer l. mindre bildl. l. oeg. anv.; särsk. dels med sakobj.: göra (ngt) tilltrasslat l. invecklat, trassla till (ngt); dels (numera vanl. med personobj.) i förb. med prep. i (äv. med): inveckla l. insnärja (ngn) i (ngt); äv. refl. De hafva intraslat sanningen uti fabler. Björnståhl Resa 3: 45 (1778). En stor åtrå til växel och handel .. intrasslar honom i så mycket bekymmer, at (osv.). VDAkt. 1789, nr 446. Då allmänna sakerna som värst intrassla sig .., så aflägsnas de personer, som hafva insigter. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 81 (1816). (Ett) ordsvall, tjenligt att intrassla frågorne. Wieselgren SvSkL 1: 489 (1847). Hallgerd .. intrasslade sin man uti blodiga fejder. Holmberg Nordb. 478 (1854). Ehuru ständerna .. stundom intrasslade sig i motsägelser, som nästan blefvo löjliga. Malmström Hist. 6: 333 (1877). Annerstedt Rudbeck Bref ccxvi (1905). särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: insnärjd; invecklad, inkrånglad, svår att komma till rätta med, tilltrasslad. Lantingshausen Young 1: 178 (1787). Intrasslade förhållanden. Tegnér (WB) 3: 238 (1819). BotN 1839, s. 41. Nu är frågan så intrasslad, att (osv.). PedT 1892, s. 259. Han ensam var i stånd att reda upp Carl-Magnus’ intrasslade affärer. Bergman Mark. 255 (1919). —
-TRATTA, -ning. medelst tratt införa (ngt) i (ngt); numera bl. (vard.) bildl., i fråga om undervisning: stoppa l. proppa (kunskaper o. d. i ngn). Intratta krut genom fänghålet. KrigVAH 1843, s. 116. Jag gifver icke ett nötskal för den populära physik, chemi (osv.) .. som mången anser böra intrattas i folkskolorna. Palmblad Norige Bih. 68 (1847). GHT 1897, nr 272, s. 2 (bildl.). —
-TRAVA, v.1 i trav rida in (ngnstädes). Gosselman Col. 2: 97 (1828). Då kommo ett par ryttare intrafvande på gården. Mellin Nov. 1: 323 (1830, 1865). —
-TRAVA, v.2, -ning. lägga in (ngt) i trave l. stapel. JernkA 1828, 2: 123. Veden skall .. hemköras och intrafvas vid anvisade platser. SD(L) 1898, nr 250, s. 1.
Spalt I 1025 band 13, 1933