| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTRIGERA in1trige4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (föga br., Hammarsköld SvVitt. 2: 4 (1819), Östergren (1929)).
I. tr.
1) (†) gm list skaffa sig (ngt). (Du vill ha mors silhuett) men huru man skall intriguera en skugga af söta mor, som alltid träter på sin uppnäsa; det blir ett annat spörsmål. MoB 2: 46 (1792).
2) (föga br.) bringa (ngn) att känna sig oviss om huru han skall uppfatta en sak; försätta (ngn) i undran; göra (ngn) rådvill; förvirra; förbrylla. Bremer NVerld. 3: 91 (1854). (Ångmans) punschbalkong uppe i almen hade redan från början intrigerat den akademiska världen på grund av en viss svaghet och motsägelse i dess princip. Man stiger upp, man dricker sig full — hur kommer man ner igen. Siwertz JoDr. 68 (1928). En annan av uppsatserna .. löser ett litet mysterium, som intrigerat många släktled. SvD(A) 1930, nr 329, s. 9.
II. intr.: söka främja sina syften gm intriger; smida ränker; använda ränker; spinna intriger; gå l. begagna bakvägar l. smygvägar. Brask Pufendorf Hist. 434 (1680). En intrigerande Kammar Jungfru. Hasselroth Campe 40 (1794). Rhodin sade mig, att man intrigerade besatt vid valet. HH XXV. 2: 31 (1809). Då och då avbrytes det akademiska lifvets .. stillhet av utnämningsstridernas stormar. Då springs det i de lärda husen, då intrigeras det i fakulteterna. Siwertz JoDr. 110 (1928).
INTRIGERA SIG IN 1010 0 4. gm intriger förskaffa sig tillträde l. anställning (ngnstädes). (Mauritz Vellingk) lärer biuda til at intriguera sig in i Cantzliet. Bark Bref 1: 12 (1702). AQuennerstedt (1903) i KKD 2: XIX. —
INTRIGERA SIG TILL1010 0 4, äv. INTRIGERA TILL SIG 1010 4 0. gm intriger förskaffa sig ngt. At iag intriguerar til mig syslor. Bark Bref 2: 172 (1707). Det är alt för illa giort at intrigvera sig till vota. 2RARP 6: 22 (1731). Essén Bluff. 120 (1908).
Spalt I 1039 band 13, 1933