| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) sjöt. gm varpning hala in (ett fartyg i hamn o. d.). SvTyHlex. (1851, 1872). En timme senare var Romanic invarpad och förtöjd (i Bostons hamn). Nachman Futrelle Prof. 153 (1910).
2) (föga br.) fånga (ngn) i ett notvarp, infånga (ngn); anträffat bl. bildl. Högberg Baggböl. 2: 84 (1911). Knektarna hade invarpat tolv fångar. Dens. JesuBr. 1: 105 (1915). —
-VARSLA. [efter d. indvarsle] (i vitter stil, mindre br.) varsla om (ngt), utgöra ett förebud till (ngt), förebåda (ngt). SDS 1892, nr 540, s. 1. När jag hörde hela huset genljuda af det buller, som präglar sista dagarna före jul, detta buller, hvilket förr alltid för mig invarslade högtidens .. oskrymtade fröjd. Geijerstam Medus. 179 (1895). Jeanson (o. Rabe) 2: 76 (1931). —
-VARVNING. (†) jäg. inringning av villebråd, ”holmning”. Haren fånges ock under stundom genom inhvarfning. Nordholm Djurf. 40 (1749).
Spalt I 1082 band 13, 1933