| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INVÄNDNING in3~vän2iŋ, i mycket vårdat uttal ~vän2dn-, r. l. f.; best. -en; pl. -ar ((†) -er RARP 1: 153 (1631)).
1) (mindre br.) till INVÄNDA 1: vändande l. vändning inåt (av ngt). Invändning af handlofven. Verd. 1887, s. 134.
2) (†) till INVÄNDA 3: omvändning; inversion; särsk. i fråga om ordställning. Sådan inwändning på Orden gifwer Dickterne een föga Skönheet. Arvidi 25 (1651). Schenberg (1739).
a) (†) förhållande som åberopas (l. kan åberopas) ss. skäl (för gensaga l. protest) emot (äv. ss. skäl för) ngt; instans (emot ngt); stundom närmande sig l. övergående i bet.: förevändning, svepskäl. Alla inwendninger, som vthj en eller annan motto till dehres Ståndz och Privilegiers erhollelsse, borde och skulle inwendas. RARP 1: 153 (1631). Att man under hwariehanda inwändningar så på then eene som then andra ohrten betallningen undandrager. Därs. 6: 72 (1657). Domkyrkans reparationer och biskopsgårdens underhållande och kanskie upbyggande af nyo blifva altid betydande invändningar (för domkyrkan i Lund mot att anslå medel till akademien). Lagerbring Skr. 126 (1769). Hallenberg Hist. 1: 400 (1790).
b) inkast, gensaga, gensägelse, protest; (framförande av) motskäl; anmärkning, ”erinran”. Han gör alltid invändningar, har alltid invändningar till hands. Icke tåla några invändningar. Lyda utan invändning(ar). Framställa, göra en invändning. Vederlägga, bemöta en invändning. Ekman Siönödzl. 191 (1680). Ändock at många invändningar kunna göras emot folkrikhet och des nödvändighet. Berch Hush. 38 (1747). Inga invänningar; ni måste göra mig till viljes. Granberg Dram. 207 (1811). Lagförslaget blef utan invändning antaget. Kolmodin Liv. 1: 278 (1831). Kort och godt, jag har mina stora invändningar emot prostens begge döttrar. Almqvist AMay 37 (1838). På sista tiden ha .. hans (dvs. en viss vetenskapsmans) slutsatser blivit föremål för allvarliga invändningar. NorstedtVärldH 15: 14 (1928). — särsk.
α) i numera obr. uttr. Gustaf (Vasa) var sträng i sådana mål (dvs. förräderimål): Han emottog inga invändningar. Dalin Hist. III. 1: 92 (1761). Konungen stadgade för Domstolen dessa principer at dömma efter, hvaremot sedan ingen invändning hade rum. Schönberg Bref 3: 148 (1778).
β) jur. i en rättegång (av part) framställt bestridande av bifall till ett anspråk l. yrkande, exception; äv.: protest hos vederbörlig myndighet mot beviljande av en ansökan o. d. Formell invändning, dvs. som gäller det processuella förfarandet. Materiell invändning, dvs. som gäller själva saken. Invändning om försutten talan, mot domstols behörighet. Alla invändningar skola i rättegångens början på en gång företes, ther the sådana äro, at thet ske kan. RB 16: 5 (Lag 1734). Invändning om fleras instämmande. Sahlstedt (1773). Schrevelius CivPr. 185 (1853). Skriftlig invändning mot patentansökning (skall) .. till Patent- och Registreringsverket inlemnas i två exemplar. SFS 1895, nr 105, s. 4. Vissa processuella invändningar måste .. anses stå endast parten själf till buds. Kallenberg CivPr. 1: 1065 (1924). — jfr PROCESS-INVÄNDNING.
-FRI. [jfr t. einwandfrei] (i sht i skriftspr.) mot vilken l. vilket icke kan göras ngn (befogad) invändning. Böök ResFrankr. 4 (1916). Som Sernander .. fullt invändningsfritt påvisat. SvBotT 1925, s. 526. Cuviers katastrofteori var även ur logisk synpunkt långt ifrån invändningsfri. NoK 62: 12 (1926). —
(3 b β) -MÅL. (numera föga br.) jur. mål (i högre rätt) rörande invändning som avser processförfarandet. PH 5: 3081 (1751). Schrevelius CivPr. 368 (1853). —
(3 b β) -UTSLAG~20 l. ~02. (numera föga br.) jur. utslag (i högre rätt) rörande invändning i process. VRP 25/10 1738. SvFinLagt. (1883). —
(3 b β) -VIS, adv. jur. i form av invändning, gm framställd invändning. Calonius 3: 462 (1795). Kallenberg CivPr. 1: 785 (1922).
Spalt I 1125 band 13, 1933