Publicerad 1933 Lämna synpunkter INVÄRTIG, adj. Ordformer (-vert-) Etymologi [avledn. av stammen i INVÄRTES; jfr INVÄNDIG] (†) = INVÄRTES II 2 b. Rijksens invertighe och uthrijkes tillståndh. RARP 14: 283 (1682). Spalt I 1132 band 13, 1933 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se