| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
ISOP i3sop2 l. 40 (i`såpp Dalin), r. l. m.; best. -en.
1) (i bibeln o. i anslutning därtill) benämning på viss l. vissa växter, möjl. Origanum majorana Lin., mejram, l. Origanum vulgare Lin., konig, vilka av judarna användes bl. a. vid vissa reningsriter till bestänkning l. bestrykning med blod, vatten o. d. Moses .. toogh .. purpur vll, och Hisop, och bestencte boken och alt folkit. Ebr. 9: 19 (NT 1526). 2Mos. 12: 22 (Bib. 1541). — särsk. [i anslutning till Psalt. 51: 9 (se nedan)] (i religiöst spr.) bildl.; särsk. i sådana uttr. som skära, stänka ngn med isop, rena l. befria ngn från synd. Stänck mich medh hysop ath iach warder reen. OPetri MenFall N 2 b (1526); jfr: Skäära migh medh Jsop, at iagh må reen warda. Psalt. 51: 9 (Bib. 1541). Rosenfeldt Vitt. 107 (c. 1690). jfr (†): Gud .. (gav) wåra första Föräldrar oc uphoff / .. wälsignelse nog samt dygdenes Isop. BrölBesw. 74 (c. 1670).
2) bot. o. farm. den till familjen Verticillatæ hörande växten Hyssopus officinalis Lin., en i medelhavsländerna inhemsk, i Sverge odlad (halv)buske, i sht förr använd ss. medicinalväxt, ävensom ss. krydda vid matlagning, numera företrädesvis ss. prydnadsväxt, särsk. ss. kantväxt; äv. om drog av denna växt; förr äv. i uttr. blå, vit, röd, ävensom grå, luden isop. VarRerV 58 (1538). (Mot dövhet) tagh .. Isop, Meieran, Rosmarin eller andra slijka krydder. BOlavi 22 b (1578). The mindre Buskarna hwilka en godh Lucht ifrån sigh gifwa, äre (bl. a.) Lavendel, Salwia, .. Isop. Mollet Lustg. D 1 a (1651). Blå Hyszop. Hwit Hyszop. Ludin Hyszop. Röd Hyszop. Rudbeck HortBot. 56 (1685). Hyssop .. grå. Linné Ungd. 1: 328 (1731). Isop .. Odlas som apoteksvext … Bl(omma)r i Juli med blå, stundom röda eller hvita blommor. Scheutz NatH 253 (1843). Isop .. till infattningar. GbgTrädgFPrisuppg. 1920, s. 25.
3) (†) bot. i uttr. vild isop, den till familjen Verticillatæ hörande örten Calamintha acinos Lin., harmynta. Månsson Ört. 58 (1628). BotN 1892, s. 264.
-MJÖLDAGG, -OLJA, -SIRAP, -SLÄKTE(T), -STÄNGEL, -TE, -VATTEN, -VIN, se B.
B: ISOPS-BLAD. särsk. om blad av Hyssopus officinalis Lin., förr använda ss. drog. Haartman Sjukd. 144 (1765). —
-FRÖ. (isop-) särsk. om frön av Hyssopus officinalis Lin., förr använda ss. drog. ApotT 1698, s. 73. Därs. 1739, s. 69. —
(1) -KVAST. [jfr 2Mos. 12: 22] knippe av isop, användt vid utförandet av vissa riter; i fråga om judiska o. katolska förh. Tegnér (WB) 5: 182 (c. 1825). —
-MJÖLDAGG~02 l. ~20. (isop-) bot. mjöldaggssvampen Oidium Hyssopi Erikss. MeddLAExperF 1: 47 (1885). —
-OLJA, r. l. f. (isop- 1698—1912. isops- 1827—1843) eterisk olja som utvinnes ur växten Hyssopus officinalis Lin., i sht använd vid bröstsjukdomar. ApotT 1698, s. 53. VaruförtTulltaxa 1: 442 (1912). —
-SIRAP. (isop- 1549—1739. isops- 1739) (förr) ”sirap” beredd med isop o. använd ss. läkemedel mot hosta, andtäppa o. d. GripshR 1549. Hiorter Alm. 1739, s. 28. —
(1) -STÄNGEL. (isop- 1865—1873. isops- 1907—1917) stamdel(en) av en isop. De fyllde en svamp med ättika, och satte den på en ysopstängel, och förde den Honom till munnen. Melin HelSkr. Joh. 19: 29 (1865). —
-TE. (isop- 1883. isops- 1759 osv.) infusion på isop. Haartman Sjukd. ResApot. 5 (1759). På landsbygden är isop-te med honing en huskur mot akuta katarrer i lungorna. NF 7: 219 (1883). —
-VATTEN. (isop- 1578—1762. isops- 1628—1803) (förr) dekokt på isop. BOlavi 35 b (1578). Isopsvatten skall .. vara godt för inflammerade ögon. Linderholm 2: 502 (1803). —
-VIN. (isop- 1639—1814. isops- 1642—1846) (förr) vin kryddat med isop. Schroderus Comenius 442 (1639). Meurman (1846). —
Spalt I 1232 band 13, 1933