Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JADUT l. JODUT, interj.
(†) klagorop uttryckande häftig sorg l. smärta l. förskräckelse l. harm o. d.: ve, ack; äv. mer l. mindre substantiverat, särsk. i förb. ropa jadut (över ngn l. ngt) o. d. OPetri Kr. 13 (c. 1540). Ah mijn modher at tu migh födt haffuer, offuer hwilken hwar man Iadwt ropar j hela landena. Jer. 15: 10 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1703). Ia dut, Ia dut, thz ynkeliga mordh! Asteropherus 55 (1609). Iagh må nw ropa jad vth och wee, / Ingen wil migh nw skodha ell see, / Iagh måstet nw så lijdha. Forsius Spec. B 1 a (1620). Medh Klagande, Ach och iaduht. Kempe Graanen 77 (1675). Ihre (1769).
Spalt J 16 band 13, 1934