Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JERIKO- je3rikω~, äv. 400~, förr äv. jerikos-.
Ordformer
(förr äv. skrivet jericho-)
Etymologi
[av namnet på staden Jeriko i Palestina. Jfr Hjelmqvist BibGeogrN 104 ff. (1904)]
i ssgr.
Ssgr: A: JERIKO-BALSAM. (jeriko- 1868. jerikos- 1788) (numera knappast br.) balsam som utvinnes av växten Balsamodendron gileadense Kunth., meckabalsam. Ödmann StrSaml. 3: 96 (1788). Nisbeth (1868; med hänv. till mekkabalsam). —
-MURAR, pl. (jeriko- 1845. jerikos- 1833—1870) eg.: murar omkring Jeriko; särsk. bildl., med anspelning på berättelsen i Jos. 6: 20 om dessa murars fall. Sammanfalla Statens Jerichosmurar vid en from conventikelsång, så kan intet hindra deras fall. Wieselgren SvSkL 1: 350 (1833). Essen Stenbäck 25 (1870). —
-ROS, r. l. f. [jfr t. jerichorose] benämning på två ökenplantor, Odontospermum pygmæum Hoffm., äv. kallad äkta jerikoros, o. Anastatica hierochuntica Lin. Möller 718 (1785). Jolin 131 (1913). —
-STÄMMA, r. l. f. (†) bildl.: mycket stark stämma (som kunde ha kommit murarna i Jeriko att falla; jfr Jos. 6: 20). JournLTh. 1812, nr 55, s. 4.
B (†): JERIKOS-BALSAM, -MUR, se A.

 

Spalt J 81 band 13, 1934

Webbansvarig