Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JOVIALITET jωv1ial1ite4t l. jω1-, r. (l. f.); best. -en.
Etymologi
[jfr d. jovialitet, t. jovialität, eng. joviality, fr. jovialité; bildat till JOVIAL]
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara jovialisk (se d. o. 4). Gynther ConvHlex. (1849). Wigert PsykSj. 2: 105 (1925).

 

Spalt J 207 band 13, 1934

Webbansvarig