Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JUSTIFIERA ʃys1tifie4ra, i Sveal. äv. -e3ra2; förr äv. (i bet. 4 alltid) JUSTIFICERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr JUSTIFIKATION (se avledn.).
Ordformer
(-ficera 1615—1769. -fiera 1742—1904)
Etymologi
[av fr. justifier (jfr eng. justify) resp. t. justifizieren; av lat. justificare, rättfärdiggöra, till justus (se JUST, adj.)]
1) (numera föga br.) rättfärdiga (en handling l. åtgärd, en uppfattning l. åsikt o. d.); försvara (ngt); påvisa det riktiga l. rättvisa i (ngt, i sht ngt som utsatts för klander l. kritik); äv. med personobj., i sht refl.: rättfärdiga sig; förr äv.: göra (ngn) ansvarsfri, bevilja (ngn) decharge, ävensom med prep. från: fritaga (ngn) från (fel l. brott o. d. som tillvitats honom). (Ett extrakt av balansen för handelskompaniet) skal .. af Gubernatoren och de förordnede Participanter för en klar och richtig Räckning känd och anammat warda, til at Justificera berörde Directores. Stiernman Com. 1: 667 (1615). Min oförgripeliga mening öfver detta Krigs-Rådets resultat, och min mission är den, att nöden och situation dem allena kan justifiera. KOLagercrantz (1742) i HSH 7: 332. Justifiera Eder goda Character ifrån en billig misstanka i detta ämne. Posten 1769, s. 695. Herr vice Landtmarskalken försäkrade, att ingen häldre än han .. önskade att förskaffa tappra och om sin heder ömmande Ädlingar att få sig justifiera. AdP 1789, s. 317. Emedlertid står du i förbindelse hos den nuvarande Styresmannen, som .. beskedligen justifierat din förvaltning (av kungl. teatern). HJärta (1833) i 3SAH XL. 2: 200. Mångfaldiga försök att rätt fatta och justifiera den ifrågavarande indelningen (hava) blifvit gjorda. Nyblæus Forskn. III. 2: 235 (1890). NDA(A) 1934, nr 108, s. 2.
2) (†) kontrollera vem l. vad ngn l. ngt är; uppgiva vem man är o. d., göra reda för sig o. sitt ärende o. d., legitimera sig. AOxenstierna 2: 687 (1624). (Att resande från utrikes ort) på Gräntzerne och hoos wåre Landzhöfdingar theres Personer och reesa nöyachteligen skole justificera. Stiernman Com. 2: 112 (1638). Att skeppen i siön inthet justificera hvarandre mehre än medh lösen uthan passvijsande eller andre ceremonier. RP 10: 484 (1644).
3) (†) göra (ngt) till föremål för domstols avgörande, avdöma (ngt). Den last, som tillfogas dommarne för sittiande rätt, kan straxt af samma rätt justificeras. FörarbSvLag 7: 574 (1709).
4) (†) avrätta. Hallenberg Hist. 4: 674 (i handl. fr. 1617). D(en) 7 (dec.) .. Justificerades dhe afdömde polackerne. KKD 9: 83 (1703). Swedberg Schibb. 281 (1716).
Avledn.: JUSTIFIKATION, r. l. f. [jfr t. justifikation, eng. o. fr. justification, lat. justificatio] (numera föga br.) till 1: rättfärdigande, försvar; äv. konkret(are): försvarsskrift o. d. Han beklagade myket, att de betiente intet villia gifva någån justification ifrån sig, .. att dermedh vijsa sin oskyldigheet (till oredan i ”bankovärket”). RARP 13: 172 (1680). Baron Ludvig Boje (hade) låtit utdela en skrift till sin justification mot Grevesmöhlen. HH XXV. 2: 152 (1815). BtRiksdP 1871, I. 1: nr 32, s. 9 (möjl. efter handl. fr. 1722). WoJ (1891).
Ssg: justifikations-skrift. (numera föga br.) AdP 1789, s. 317. Frey 1844, s. 420.

 

Spalt J 302 band 13, 1934

Webbansvarig