Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JÄMNARE, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[efter senlat. æquator, vbalsbst. till lat. æquare, göra lika]
(†) cirkel som skär en sfär (särsk. himmelssfären l. en himlakropp) i två lika delar, ekvator (se d. o. 1 o. 2), dagjämningslinje; jfr JÄMNA, v. 3. Luth Astr. 25 b (1584). Jämnaren eller Medel-Linien .. är en Ring eller Kretz .. och deelar heela (himmels-)Globen mit i tu. Rosenfeldt Nav. 2 (1693). Rajalin Nav. 31 (1728). — jfr DAG-JÄMNARE.

 

Spalt J 385 band 13, 1934

Webbansvarig