Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JÖSSEHÄRADS- jös3ehä1rads~ l. -hæ1–rads~, äv. (bygdemålsfärgat) JÖSSEHÄRS- jös3e-härs~ l. -hærs~, l. JÖSSHÄRS- jös3härs~ l. -hærs~.
Ordformer
(jössehärads- 1844 (: Jössehärads-polska) osv. jösshärads- 1865 (: Jösshäradspolskan). jössehärs- 1933 (: jössehärsmål). jösshärs- 1867 (: jösshärsgut)— 1933 (: Jösshärspolska))
i ssgr: som är hemma l. förekommer i l. förskriver sig från Jösse härad (i Värmland).
Ssgr: JÖSSEHÄRADS-DANS. (föga br.) jössehäradspolska. Afzelius Sag. X. 1: 183 (1864). —
-GUTT. (jösshärs-) (starkt bygdemålsfärgat) pojke från Jösse härad. HLilljebjörn Hågk. 2: 48 (1867). —
-MÅL. (jössehärads- 1903 osv. jössehärs- 1933) folkmål i Jösse härad. Noreen VS 1: 169 (1903). KarlstT(B) 1933, nr 22, s. 5. —
-POLSKA, r. l. f. (jössehärads- 1844 osv. jösshärs- 1933) folkdans med livlig rytm, urspr. dansad ss. fri polskdans med inlagda ”kast”, frivolter o. d., senare (under inflytande av det sätt varpå den dansades i F. A. Dahlgrens ”Värmlänningarna”) dansad i åtta turer. Dybeck Runa 1844, s. 111. Dahlgren Verml. 20 (1846; i bygdemålsfärgat spr.). Den muntra Jösshäradspolskan. HLilljebjörn Hågk. 1: 28 (1865). Folkdans. 89 (1923). OoB 1928, s. 71. —
-STEG. visst slags danssteg förekommande i jössehäradspolskan. Folkdans. 89 (1923).

 

Spalt J 503 band 13, 1934

Webbansvarig