| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KADETT kadät4, sbst.1, i bet. 1, 2, 2 a m., i bet. 2 b m.||ig., i bet. 3 r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) (†) i fråga om ä. utländska förh.: yngre son i adlig familj (vilken, ss. icke berättigad att ärva jordegendom, hänvisades att söka sin utkomst i statens l. kyrkans tjänst). RP 14: 48 (1650). KyrkohÅ 1916, s. 128 (1780).
2) [efter motsv. anv. i fr.; eg. utvidgad anv. av 1; den fr. officerskåren rekryterades i ä. tid till stor del av yngre söner i (i sht gaskogniska) adliga familjer] mil. o. sjömil. person som åtnjuter undervisning vid utbildningsanstalt för blivande officerare; i fråga om sv. förh. om (vissa) officersaspiranter vid armén o. marinen, förr stundom sammanförda i kadettkompanier vid de vanliga truppförbanden; i fråga om arméns officersaspiranter särsk. om elev vid Adolf Fredriks kadettkår 1748—1756 o. vid kadettkåren på Haapaniemi i Finland 1780—1792 samt om elev vid krigsskolan (tidigare benämnd krigsakademien) på Karlbärg 1792—1874 o. från 1895; i fråga om marinens officersaspiranter särsk. om elev vid kadettskolan i Karlskrona 1756—1792 o. vid krigsakademien på Karlbärg 1792—1866. 2RARP XI. 3: 56 (1739). Kgl. Maj:ts Pager och Cadetter, som til Lif-Drabanter kunna befordras .. (skola) endast .. hafva rättighet at söka til Cavallerie. PH 6: 4470 (1757). Det (skulle) icke litet .. bidraga till (fortifikations-)Statens .. anseende om .. de skickligaste Officers ämnen som hittils varit bortblandade med mindre skickeliga volontairer få namn af Cadetter med företräde framför alla Under Officerare och rättighet att bära Officers uniforme, dock utan Fäldt tecken. Munthe FortifH IV. 1: 42 (cit. fr. 1777). ReglFl. 1834, 1: 29. Wrangel SvFlBok 274 (1898). Wachtmeister af Björkö, Karl Adam .. kadett vid Adolf Fredriks kadettkår 1751. Ridderstad GulGard. 210 (1903). Braun, Wilhelm Mauritz .. kadett vid amiralitetet i Karlskrona 1725. Därs. 174. SFS 1915, s. 931. — jfr EXTRA-, FRI-, GRATIST-, KUSTARTILLERI-, LANDT-, MARININTENDENTS-, OFFICERS-, RESERV-, SJÖ-KADETT. — särsk. i oeg. o. överförd anv.
a) om viss underordnad tjänsteman (eg.: aspirant på högre befattning) i finska bärgsstaten; i ssgn BÄRGS-KADETT.
b) person som utbildas till officer inom frälsningsarmén. Stridsropet 1884, nr 6, s. 2. SvD(A) 1930, nr 44, s. 3. — jfr KÅR-KADETT.
3) [möjl. elliptiskt för ngn icke påvisad ssg till 2] (i vissa trakter, särsk. Stockholm) benämning på ett slags rågbröd. Sandberg GHusH 79 (1897). TLev. 1908, nr 47, s. 4. Linder Tid. 53 (1924; anfört ss. förekommande i Sthm på 1870-talet).
-FARTYG~02 l. ~20. sjömil. fartyg ombord å vilket en del av kadetternas utbildning försiggår. SFS 1867, nr 38, s. 13. VFl. 1928, s. 17. —
-FLAMMA, f. (vard., skämts.) jfr FLAMMA, sbst. 3. Topelius Vint. I. 2: 240 (1862, 1880). Aho Soldan 57 (1901). —
-FREGATT. (kadett- 1803. kadette- 1793) (förr) sjömil. jfr -FARTYG. CAEhrensvärd Brev 1: 234 (1793). KrigsmSH 1803, s. 57. —
-GRÄNS. (förr) å örlogsfartyg: för kadetter reserverat område; jfr GRÄNS 1 c slutet. Gosselman Sjöm. 1: 63 (1839). WoJ (1891). —
-HUS. (†)
1) hus i vilket kadetterna vid en krigsskola hava sin bostad. VFl. 1907, s. 29 (1756). Hamilton MilUnd. 78 (1842).
-KAMRAT. person som är l. varit kadett samtidigt med ngn o. på samma ställe som denne. CHAnckarsvärd (1817) i HTSkån. 4: 72. Ramsten Ramsten 25 (1925). —
-KOMPANI. mil. truppförband (kompani) som består av kadetter (jämte befäl). 2NF 36: 874 (cit. fr. 1727). 2RA 3: 968 (1734). Kadettkompaniet vid Kongl. Artilleriregementet. AntSveaArtillReg. 6 (cit. fr. 1741). SFS 1921, s. 2179. —
-KVARTER. (förr) sjömil. å kadettfartyg: var särskild av de avdelningar i vilka kadetterna indelades i o. för vaktgöring m. m. SFS 1889, nr 55, s. 27. VFl. 1928, s. 129. —
-KÅR. (kadett- 1748 osv. kadette- 1748—1775. kadetts- 1771) truppförband som består av kadetter (jämte befäl) vid utbildningsanstalt för officerare; numera bl. i fråga om kadetterna vid sjökrigsskolan; förr äv. liktydigt med: officersskola. RPKrigsär. 1748, s. 693 a. (Föreslås) Inrättning af en Cadette Corps (för marinen). PH 5: 3204 (1752). Den i Carlscrona inrättade Cadette Corpsen. Wilskman Eccl. 807 (i handl. fr. 1761). Marinens kadettkår. SFS 1911, nr 59, s. 1. Munthe FortifH IV. 1: 533 (1928). —
-LOGEMENT. —
-MÄSS. i land l. å örlogsfartyg: kadetternas gemensamma rum (mäss). Konow (1887). SFS 1927, s. 143. —
-OFFICER. vid krigsskola: officer som har att övervaka disciplin o. ordning bland kadetterna samt handleda dem vid en del av deras praktiska övningar. Munthe FortifH IV. 1: 563 (cit. fr. 1778). SvD(A) 1931, nr 89, s. 11. —
-SKOLA, r. l. f. (kadett- 1739 osv. kadette- 1758—1810) (numera bl. i fråga om ä. l. utländska förh.; se dock ssg nedan) utbildningsanstalt för kadetter för vinnande av anställning ss. officerare. 2RARP XI. 3: 55 (1739). IllMilRevy 1898, s. 91.
Ssg: kadettskol- l. -skole-fond(en). (fullt br.) i uttr. adliga kadettskol(e)fonden, benämning på en under riddarhusdirektionens förvaltning stående fond ur vilken utdelas stipendier åt adliga officersaspiranter. SFS 1830, s. 203. SvD(A) 1919, nr 336 A, s. 10. —
-TYG. (i fackspr.) urspr. om visst slags blå- o. vitrandigt lärft som förr var föreskrivet för till kadettuniform hörande benkläder; numera äv. om liknande tyg av bomull, äv. röd- o. vitrandigt l. blå-, röd- o. vitrandigt l. enbart vitt (ofta användt till sommarkläder för barn). Lundell (1893). KatalÅhlénHolm 1928, s. 40. —
-UNDEROFFICER. (†) sjömil. sjökadett med underofficers grad, flaggkadett. SFS 1867, nr 38, s. 22. VFl. 1928, s. 129. —
-UNIFORM. —
B (†): KADETTE-FREGATT, -KÅR, -SKOLA, se A.
C (†): KADETTS-KÅR, se A.
Spalt K 28 band 13, 1935