Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAJPE kaj3pe2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(kai- 1745—1868. kei- 1745—1868. kej- 1807 (: Kejpelök)—1885)
Etymologi
[sv. dial. (Gotl.) kaipe, keipe; av lat. cepa (se KEP, sbst.1)]
(på Gotland, numera mindre br.) lökarten Allium scorodoprasum Lin., skogslök, hundlök (se d. o. 2); stundom äv. om lökarten Allium oleraceum Lin., ängslök. Linné Gothl. 208 (1745). Fischerström 1: 52 (1779). Nyman VäxtNatH 2: 339 (1868). Lyttkens Ogräs 79 (1885).
Ssg: KAJPE-LÖK. (†) = KAJPE. Fischerström 2: 413 (1780). Lyttkens Ogräs 79 (1885).

 

Spalt K 57 band 13, 1935

Webbansvarig