| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KALKYLERA kal1kyle4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KALKYLATION, KALKYLATOR (se avledn.), ävensom KALKYL.
1) räkna; göra beräkningar; särsk. i fråga om räkning l. beräkningar av mera invecklat slag (i astronomi, fysik o. d.); numera bl. (i vetenskapligt spr., tillf.) med obj.: gm räkning (söka) bestämma (ngt, t. ex. ngts storlek l. tidpunkten för ngt) l. förutsäga (ngt), beräkna. Wivallius Dikt. 98 (c. 1635; i fråga om astrologiska beräkningar). Effter thet faller förswårt .. under baar Himmel .. at sittia och Calculera. Raam Åkerm. 37 (1670). Calculera ljusets hastighet. LittT 1796, s. 305. Solförmörkelsen .. (var) kalkulerad i Kina 2500 år före vår allmänna tideräkning. Leopold 6: 86 (1803). — särsk. (†): göra de erforderliga beräkningarna för (en almanacka). Wij hafue eftherlåthet .. M. Sigfrido Arono, att ingen .. må vthan hans förlof och tilståndh trycke the almanacker, som han sielf Calculerer och vtreknner. SUFinlH 4: 173 (1613).
2) i fråga om beräkningar av i det praktiska livet förekommande art (särsk. ekonomiska l. affärsmässiga beräkningar): beräkna; göra ett överslag över (ngt); särsk. med obj. betecknande vinst l. förlust l. kostnad; äv.: beräkna kostnaderna för (ngt); äv. abs.: göra beräkningar. (Frakten) på den waran (dvs. det införda saltet) calculeras mer eller mindre til 200 Tusend Daler Silfwermynt årligen. HC11H 8: 139 (1682). Ty har SU. (dvs. sekreta utskottet) äfven låtit calculera, huru många båtzmän och soldater .. erfordras. 2RA 3: 682 (1734). Tersmeden Mem. 1: 213 (c. 1780). Han kalkylerade anläggningskostnader för elektriska kvarnar. Olson Gul. 16 (1918). Bankdirektörn ritade, skrev, kalkylerade. Siwertz Dun 175 (1922). — jfr FEL-KALKYLERA. — särsk.
a) boktr. i fråga om beräkning av ett tryckalsters omfång. Hellwig WbFachausdrBuchGewerb. 285 (1926). SvD(B) 1935, nr 27, s. 3.
b) (numera föga br.) i förb. med att-sats: gm gjort överslag komma till det resultatet (att osv.) l. antaga (att osv.), beräkna (att osv.). Man calculerar, at från och til Svenske hamnar navigera årligen aldraminst 1200. Svenska skiepp. Dalin Arg. 1: 126 (1733, 1754). Geijer II. 5: 181 (1838). Ordonnansofficerare .. (hade) kalkylerat, att Nicolaus hade ångbåtar nog i S:t. Petersburg, för att kunna öfverföra hit 50,000 man. Liljecrona RiksdKul. 47 (1840).
3) i förb. med prep. med: vid en kalkyl utgå från (ngt, t. ex. ett inköpspris) ss. det sannolika, räkna med (ngt); äv. bildl.: taga (ngt) med i beräkningen. Hagberg VärldB 195 (1927). Hindenburgs röstsiffra (vid rikspresidentvalet) har överstigit det maximum, som man i allmänhet kalkylerat med. SvD(A) 1932, nr 72, s. 4.
4) bildl.: (för sitt handlingssätt) göra (ngt l. de omständigheter l. eventualiteter som äro förbundna med ngt) till föremål för noggrant övervägande; (i förväg) uttänka l. bedöma (huru ngt kommer att bli l. avlöpa o. d.); (i förväg) ordna l. planera (ngts) olika detaljer (så att allt går väl i lås l. att man gör en vinst); ”beräkna”; avväga, avpassa; äv. abs. Om jag .. skulle förfalla uthi siukdom, .. at arbetedt då icke så præcise, som calculeradt vordet, kunde expedierat blifva. RARP 15: 433 (1689). (Den kloke, erfarne mannen) kalkulerar, huru man klokast väljer sina medel, då man vill hugnas med en titel. Geijer (1801) i MoB 7: 21. Har man kalkylerat olyckligt, bör man sorgfälligt tillse att man behåller sjelfbeherrskningen. Carlén Köpm. 1: 229 (1860). Han var verkligen nöjd med sitt äktenskap. .. Han ansåg det hela utmärkt väl kalkylerat. Siwertz Varuh. 83 (1926). — jfr FEL-KALKYLERA. — särsk. (†) i uttr. vara kalkylerad på ngt, vara beräknad l. anlagd på ngt, gå ut på ngt. Ödmann Hågk. 14 (1801; uppl. 1918). Detta jätte-resultat af flera års .. arbete (dvs. ”Die Weltalter” av Schelling) är just bestämdt calculeradt på att icke blott läsas inom Skolans och Auditoriernas väggar. Atterbom Minn. 142 (1818). Man tror att Bagges .. motion .. är kalkylerad på att hindra de 10 vara med i elektorsvalen såsom jäfvige. Liljecrona RiksdKul. 32 (1840).
1) (†) till 1: handling(en) att räkna (utföra räkneoperationer). Aurelius Räkn. L 4 b (1633). Mört Weidler 174 (1727).
2) (i fackspr.) till 2: beräkning, överslag, kalkyl; äv. konkretare. RP 4: 268 (1634). HSH 40: 335 (1727). (De direkta omkostnaderna för en vara) ser man tydligt eller kan man åtminstone jämförelsevis lätt sammanräkna vid kalkulationen. Ramstedt BokförGr. 8 (1915). Hantverksbokföring och kalkylation. HandHantv. Hantv. 1 (1930; boktitel). jfr VARU-KALKYLATION.
Ssg (till KALKYLATION 2; bokhåll.): kalkylations-bok. kalkylbok. Jungberg (1873). 2NF 3: 952 (1905). —
KALKYLATOR, m.||(ig.). (calcul- 1800—1823. kalkul- 1846—1873. kalkyl- 1851 osv.) [jfr t. kalkulator, eng. calculator, lat. calculator]
1) (numera bl. tillf.) till 1 (o. 2): person som gör (svåra) uträkningar l. beräkningar l. är (så l. så) skicklig i att göra detta. AdP 1800, s. 807. Frey 1846, s. 111.
2) (i fackspr.) till 2: person anställd i en firma för utförande av kostnads- l. vinst- l. förlustberäkningar o. d. PT 1917, nr 127 A, s. 3. Kalkylator, van att på egen hand uppgöra såväl förkalkyler som efterkalkyler, sökes av industriföretag för massproduktion av standardartikel. SDS 1932, nr 197, s. 13 (i annons). —
KALKYLATÖR, m.||(ig.). (calcul- 1789—1819. kalkul- 1805—1873. kalkyl- 1820 osv.) [av fr. calculateur] (numera bl. tillf.) till 1 (o. 2), = KALKYLATOR 1. Rosenstein PVetA 1789, s. 42. Tegnér (WB) 1: 347 (1806). AB 1897, nr 35, s. 2.
Spalt K 134 band 13, 1935