Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KALMINK kalmiŋ4k, l. (i bet. 1, 2) KALMANK kalmaŋ4k, r. l. m. (VRP 26/9 1720, Larsen (1884)) l. n. (ÅgerupArk. Arvskifte 1713 (1704), WoJ (1891)); best. -en l. -et; pl. -er (Hagström Herdam. 4: 202 (i handl. fr. 1741), Åstrand (1855)) l. (ss. n.) = (SPF 1859, s. 446); förr äv. (i bet. 1) KALMANDE, r. l. m.; pl. -ar (Synnerberg (1815)); förr äv. (i bet. 1, 2) KALMANG l. (i bet. 1) KALMIN, sbst.
Ordformer
(kalamank 1815—1884. kalamink (cal-) 1845—1856. kalemin(c)k (cal-) 1704 (: Caleminckz Natt Råck)—1761. calmande Synnerberg 2: 178 (1815). kalmang (cal-) 1815—1855. kalmank 1815—1927. kalmin (cal-) 1707—1930 (: Kalminslivstycke). kalmink (cal-, -menk, -minck, -minque) c. 1700 (: Calminks meszhake)— 1912. kallmin(c)k (call-) 1720—1803)
Etymologi
[jfr d. kalemank (kal(l)emanke, kalamank(e), kalmank, ä. d. äv. kal(e)-mang), holl. kal(a)mink (kalemink), t. kalmank (kalemank, kalmink, ä. t. äv. calamank, cal(a)mang), eng. calamanco, fr. calmande (calamande, calamandre), span. calamaco, calimaco; möjl. utgående från mlat. calamancus, liksom mlat. calamaucus en förvrängning av mlat. camelaucum, av sengr. καμελαύκιον, ett slags huvudbonad av kamelhår, o. i så fall förutsättande en tidigare anv. ss. beteckning för tyg (liknande det) varav nämnda huvudbonad var tillvärkad. Ordet är i formen kalmink lånat från holl. o. t., i formerna kalmank o. kalmang från t., i formen kalmande från fr.]
1) benämning på ett slags tidigare i sht till klädesplagg använda, täta, i allm. atlasliknande, enfärgade o. släta l. flerfärgade o. på rätsidan fasonerade (randiga l. rutiga l. vanl. blommiga) tyger av ylle (stundom med i varpen inblandat silke l. gethår); jfr YLLE-ATLAS; stundom om liknande bomullstyger med tryckta mönster; utom i fråga om ä. förh. numera bl. ngn gg (i formen kalmank) om tygsorten lasting (vilken användes till möbeltyg, skodon, foder o. d., ngn gg till kläder). ÅgerupArk. Arvskifte 1713 (1704). Kalminker och kjöpte tyger skola icke af någon mansperson bäras i lijfsstycken. Hagström Herdam. 4: 202 (i handl. fr. 1741). Callmincker. 6 allnar Svartrosig, 5 allnar Rödrandiger Dantziger. BoupptVäxjö 1742. Se på flickan der vid stacken / I korsetten af kalmink. Lenngren (SVS) 2: 375 (1803). Kvinnorna (i Floda socken) nyttja .. af blå eller bredrandig kalmink förfärdigade lifstycken. Kôersner Dal 109 (1885). Den under senare delen af 1700-talet brukliga mångrandade ”kalminken”. Fatab. 1914, s. 115. Kjellin (1927; med hänv. till lastings).
2) (†) om ett slags ryskt, tvåskäftat lärft av lin. Synnerberg 1: 173 (1815). Ekbohrn (1904); möjl. till 3.
3) (†) ett slags grov, rysk dräll av hampa (med l. utan inblandning av bomull). Almström Handelsv. 403 (1845). SPF 1859, s. 446.
Ssgr (till 1; förr): A: KALMINK-KJORTEL, -LIVSTYCKE, se B.
B: KALMINKS-KJORTEL. (kalmink- 1810. kalminks- 1749) BoupptVäxjö 1749. Därs. 1810. —
-LIVSTYCKE~020, äv. ~200. (kalmink- 1735. kalminks- (-mins-) 1749—1930) Tersmeden Mem. 2: 112 (1735). En poet .., klädd i ett kalminkslifstycke med nattkappa, långhalsduk och halfärmar. Bellman SkrNS 2: 363 (1776). Fatab. 1930, s. 104 (i fråga om förh. i Floda socken i Dalarna under senare hälften av 1800-t.). —
-MÄSSHAKE~020, äv. ~200. Cavallin Herdam. 4: 167 (cit. fr. c. 1700). —
-NATTROCK~02 l. ~20. ÅgerupArk. Arvskifte 1713 (1704). —
-TRÖJA. VetAH 1803, s. 272. —
-VÄST. Tersmeden Mem. 1: 124 (c. 1780).

 

Spalt K 187 band 13, 1935

Webbansvarig