Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAN ka4n, sbst.1, m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er40 l. 32.
Ordformer
(cham 1635—1717. chan 1710—1930. han 1710—1729. kam 1661. kan 1837 osv. khan 1768—1933)
Etymologi
[jfr t. khan, eng. khan, cham, fr. kan, khan, mlat. cham, chan, c(h)anis; av arab. khān, av turk. qan, sammandragning av arab. khāqān resp. turk. qaghan, herre, härskare; jfr pers. xā(qā)n. Formen han (delvis äv. chan, khan) avser uttal med χ-ljud]
hos turkiska, tatariska o. mongoliska folk titel för härskaren: furste; härskare; i senare tid, i Persien, Afganistan, Indien osv., äv. titel för en furste med obetydlig rang, för en lägre ämbetsman o. d.; äv. ss. ett slags adelstitel o. d. Schroderus Os. III. 2: 360 (1635). Ett Turkiskt Manuscript, skrifvit af en Tartarisk Chan. BokvGP 73 (1722). Doktor Bertrand Hybennet Khan andre lifmedikus hos H. M. Schahen. Hedin GmPers. Dedik. (1887). Vid floden Onon antog .. (Temudschin) 1206 titeln Chingis khan (dvs. den mäktige kanen), under vilket namn hans rykte snart skulle flyga över hela Asien. Charpentier Ruysbr. 37 (1919). Mohn Afgh. 298 (1930). SDS 1935, nr 105, s. 19 (om en indisk politiker). — jfr AVAR-, STOR-, TATAR-KAN.
Ssg: KAN-VÄRDIGHET~002 l. ~200.
Avledn.: KANAT kana4t, n.; best. -et; pl. = l. -er. (kan- 1876 osv. khan- 1829—1933) [jfr t. khanat, eng. khanate, fr. kanat, khanat] område som styres av en kan; äv.: kanvärdighet. SPF 1829, s. 493. Det krimska kanatet. Hjärne K12 43 (1902; i fråga om förh. på K. XII:s tid). SvUppslB 15: 308 (1933).

 

Spalt K 321 band 13, 1935

Webbansvarig