| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KANTIAN kan1tia4n, m.||ig.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
i sht filos. anhängare av den tyske filosofen Immanuel Kants (1724—1804) kritiska filosofi. Porthan BrefSamt. 1: 207 (1796). VStyckUplKantPhilos. 49 (1798). Fichte, som .. anser sig vara en rättrogen Kantian. FestskrHägerström 283 (1928). — jfr NY-KANTIAN.
KANTIANSK, förr äv. KANTIANISK, adj. (-ansk 1796 osv. -anisk 1796) som tillhör l. utmärker l. ansluter sig till osv. Immanuel Kants kritiska filosofi. Porthan BrefSamt. 1: 207 (1796). LfF 1908, s. 220. Anm. 1:o Orden kantianism o. kantiansk kunna äv. uppfattas ss. avledda direkt av personnamnet Kant. 2:o Ss. adj. till personnamnet Kant användes avledn. kantsk (Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 280 (1900) osv.) l. kantisk (Porthan, FestskrHägerström). Kantiska Philosophien. Porthan BrefSamt. 1: 207 (1796). FestskrHägerström 1 (1928).
Spalt K 411 band 13, 1935