| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KANTRO kantrω4, adv.
1) (†) det är troligt l. möjligt att (osv.). Till hustru Segridz budh, swarade Joseph. Kan tro then som tager thet ena, han må och taga thz andra. VDP 1669, s. 200.
2) (ngt vard.) kantänka (se d. o. 3). Hvar äro de som klagat inför kungen, / Att jag, kan tro, är bister och fiendtlig? Hagberg Shaksp. 5: 156 (1848). Nu skall det tasslas, kantro! med besked. Sturzen-Becker 3: 77 (1861). Högberg Utböl. 2: 94 (1912).
Spalt K 419 band 13, 1935