Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAPERI ka1peri4, n.; best. -et l. -t; pl. -er (Bark Bref 1: 68 (1703) osv.) ((†) = (2RARP I. 1: 30 (1719: caperien, pl. best.))).
Ordformer
(kaperi (cap-) 1703 osv. kapperi 1734)
Etymologi
[jfr d. kaperi, t. kaperei; efter holl. kaperij, avledn. av holl. kapen (se KAPA, v.1)]
1) (i sht i fråga om ä. förh.) handlingen l. förhållandet att i egenskap av kapare (se KAPARE 1, 2) deltaga i sjökrig gm uppbringande av handelsfartyg; i sht förr äv.: sjöröveri; i pl., ngn gg i sg., individualiserat, om varje enskild kapning av fartyg; jfr KAPA, v.1 1. Idka kaperi. FörordnCap. 1715 (i titel). 2RARP I. 1: 30 (1719). En liten til Kaperi utrustad Brigantin. Loenbom Stenbock 3: 120 (1760). Svensk undersåte vare förbjudet att utrusta eller väpna fartyg att nyttjas till kaperier mot någon af de krigförande makterna. SFS 1904, nr 12, s. 4. (Kaparen:) Nu skall lilla nåden vara med och se, huru det går till att göra ett kaperi. Högberg Frib. 330 (1910). Mörner Söderh. 1: 61 (1923). — särsk. i numera obr. anv. Ryssen begynner nu at inrätta (dvs. sätta i gång) Caperier i Norr sjön. Bark Bref 1: 68 (1703). Lifländarne, tryckte af oerhörda grymheter, ville genom kaperier på Ryska undersåtare hämnas. Nordin i 1SAH 2: 220 (1787, 1802). (Sv.) Gå på kaperi, (fr.) aller en course, faire des courses. Weste (1807). Gå ut på kaperi. Dalin (1852).
2) (†) i oeg. anv. av 1: rövartåg; äv.: strövtåg, ”äventyr”. Tänk huru väl jag mådde, när jag gick ut på kaperi (dvs. brukade gå ut o. deltaga i slagsmål): Fick jag en släng, så gaf jag en släng, och var jag lika frisk. Dalin Arg. 2: 94 (1734, 1754). Sparre Stand. 464 (1847).
Ssgr (till 1): KAPERI-BREV. (†) kaparbrev. 1VittAH 4: 123 (1783).
-EXPEDITION. (förr) kaparexpedition; jfr EXPEDITION 5. Östergren (1929).
-PLAKAT. (†) förordning angående kaperi. (Det) bör befahras, det Sveriges senaste Caperij Placater emot des egna handel .. torde brukade och exequerade blifva. HSH 40: 292 (1727).

 

Spalt K 439 band 13, 1935

Webbansvarig