Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARBONAD kar1bona4d l. -å- l. -ω-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(karbonad 1822 osv. karbonade 1736. carbonnad 1837—1904)
Etymologi
[jfr t. karbonade, fr. carbon(n)ade; av it. carbonata, avledn. av it. carbone, av lat. carbo (gen. -ōnis), kol (jfr KARBON-)]
kok. eg.: kött halstrat över koleld; numera om ett slags oxkotlett l. om utskuret o. hoprullat stycke av fårsadel, stekt tillsammans med grönsaker m. m.; maträtt bestående av på detta sätt tillagat kött; äv. om stycke av ett djurs kött varav ifrågavarande maträtt tillagas. At giöra Karbonade. Broocman Hush. 6: 45 (1736). Carbonnad, (dvs.) halsterstek. Pfeiffer (1837). Karbonader kallas mindre stycken af halfva sadeln, helst närmast höften. Hagdahl Kok. 519 (1879). Karbonad på oxe. HemKokb. 77 (1903). 2NF 36: 927 (1924).

 

Spalt K 542 band 13, 1935

Webbansvarig