| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KARDANSK karda4nsk, adj.; adv. -T.
i sht sjöt. i uttr. kardansk upphängning, kardanskt upphängd o. d., i fråga om anordning för upphängning av föremål som skola behålla sitt läge oförändrat, oberoende av stödets rörelser (t. ex. kompass, kronometer, lampor o. d. ombord på fartyg), varvid föremålet är rörligt kring två diametralt motsatta tappar lagrade i en cirkelring, vilken i sin ordning är rörlig kring två tappar som äro vinkelräta mot de förra o. lagrade i stödet; i uttr. kardansk upphängning äv. konkret, om ifrågavarande anordning. Genom ”cardansk” upphängning åstadkommes, att (kompass-)nålens svängningsplan kan bibehålla sitt horisontella läge trots fartygets rullningar. Moll Fys. 3: 11 (1899). Kardanskt upphängd. Ramsten o. Stenfelt (1917). VFl. 1932, s. 48.
Spalt K 551 band 13, 1935