Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARDUAN kar1dɯa4n, äv. -du-, i sht förr äv. KORDUAN kor1-, l. KORDOVAN kor1dova4n l. -då- l. -dω-, r. l. m. (SthmStadsord. 1: 105 (1654) osv.) . n. (Lind (1749; jämte m.), Östergren (1929; jämte m.)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =, ss. n. -et; pl. (i bet. 3, †) -er (TullbSthm 7/9 1548, ECarleson (1733) i SvMerc. 6: 699).
Ordformer
(i sht förr ofta skrivet car- l. char- resp. cor-. kal(f)van (cal-) 1676—1735. kardevag 1559. kardevagn (-uagn) 1561 —c. 1730. kardeva(a)n(n) (car-) 1541 (: kardewanskiinn)—1797. kard(h)evand 1565—1578. kardewang (char-) 1561—1667. kardevant(t) 1543—1548. kardeweg (car-) 1633. kardijnn 1569. kardivan 1543—1668. kardivand 1668. kardivang 1665. kardivant (car-) 1578—1693. kardoan 1682—1762. cardouan 1797. karduan(n) (karduvan, kardvan) 1556 (: carduans makeren) osv. carduang 1640. carduban 1669—c. 1750. kard(h)vagn 1599—1600. kardvang 1697. karlevang 1678. karlvan 1734. cordeban 1697. cordevan (kård-) 1577—1669. kordovan 1845—1931. korduan (cor-) 1720—1931. kordun 1573. curvan 1671)
Etymologi
[jfr ä. d. cardevan, car(du)van, cordevan, d. korduan, isl. kordúnu-, mnt. kordewan, holl. cordu(w)aan, t. korduan, eng. cordovan, fr. cordouan, sp. cordoban; av mlat. cordoanus, corduanus, adj. till lat. Corduba, namn på staden Cordova i Spanien (jfr DAMASK, sbst.2, MAROKÄNG)]
1) i ssgr: som härstammar från l. har avseende på l. som antagits härstamma från osv. Cordova; i ssgrna KARDUANS-BUSKE, -RÖR.
2) urspr. i Cordova framställt, sumakgarvat, fint får- l. getskinn med chagrinerad narvsida; äv. om den vegetabiliskt garvade, glasartade delen av hästhuden, den s. k. spegeln, som användes till sulor o. förr äv. till ovanläder i skodon. Vij vele .., att inge skiin schole leffreres till att berehede cardevan utaff, uthen (osv.). G1R 29: 499 (1560). 6. st Stohlar med swart Kalfwan bekläde. BoupptSthm 26/4 1676. Corduan .. är en mycket vacker och smidig lädersort, som liknar saffian. (Ekenberg o.) Landin 598 (1893). SvSkoT 1926, nr 16, s. 11.
3) (†) till karduan (i bet. 2) beredd hud. TullbSthm 10/4 1543. Därs. 7/9 1548. (Från Cypern utföras) Corduaner, röda och gula, som äro mycket begärlige. ECarleson (1733) i SvMerc. 6: 699.
Ssgr (i allm. till 2; numera i sht i fråga om äldre förh.): A: KARDUAN-BEREDARE, -BEREDNING, -LÄDER, -MAKARE, -MAKERI, -SKINN, -SKO, se B.
B: KARDUANS- –a3ns~ l. -an3s~ -BEREDARE. (karduan- 1594—1654. karduans- 1593 osv.) karduansmakare. SthmTb. 17/9 1593. Heinrich 703 (1828). —
-BEREDNING. (karduan- 1871—1929. karduans- 1804 osv.) Wikforss 1: 963 (1804). AHB 52: 38 (1871). —
(1) -BUSKE. (†) den i mellersta o. södra Europa o. norra Afrika växande busken Viburnum lantana Lin., parkolvon. VetAH 1798, s. 77. —
-FABRIKANT. AHB 4: 9 (1860). —
-FABRIKATION. AHB 52: 37 (1871). —
-FILT. (†) täcke av karduan? Chardeuans filth bedrag[e]n m[ed] suarth sameth. ArkliR 1563: 4 (1563). —
(jfr 3) -HUD. (†) till karduan (i bet. 2) beredd hud. Stiernman Com. 1: 371 (1591). BoupptSthm 13/6 1672. —
-KRAGE. (förr) till mansdräkten hörande krage av karduan. HH 2: 35 (1553). VinkällRSthm 1565. —
-LÄDER. (karduan- 1871—1900. karduans- 1561—1885) = KARDUAN 2; förr äv.: till karduan beredd hud; jfr KARDUAN 3. Kardeuagns läd[er] .. 8 dicher (dvs. däcker). TullbSthm 29/5 1561. 2UB 8: 550 (1900). —
-MAKARE. (karduan- 1559—1929. karduans- 1556 osv.) (förr) person som hade till yrke att bereda karduan. G1R 26: 536 (1556). Rüdling 357 (1731). Ambrosiani SvSkråämb. 27 (1920).
Ssgr: karduansmakar(e)-gesäll. (förr) BoupptSthm 2/4 1669. Ambrosiani SvSkråämb. 151 (i handl. fr. 1827).
-gesällskap. (förr) korporation som bildades av gesällerna inom karduansmakarhandtvärket. MeddNordM 1901, s. 269. Ambrosiani SvSkråämb. 24 (1920).
-handtvärk(et). (förr) Wikforss 1: 963 (1804).
-konst(en). (†) JTBureus (1599) i 2Saml. 4: 16.
-ämbete. (förr) karduansmakares skråämbete. MeddNordM 1901, s. 269. RedNordM 1920, s. 23 (i fråga om förh. 1778). —
-MAKERI. (karduan- 1640. karduans- 1640—1817) (†) karduansmakares yrke; äv.: beredning av karduan (ss. industri). RP 8: 100 (1640). SC 1: 436 (i handl. fr. 1817). —
-MÄSTARE l. -MÄSTER. (†) mästare inom karduansmakarhandtvärket. Broman Glys. 1: 104 (c. 1750). —
(1) -RÖR. (†) gren av busken Viburnum lantana Lin. (se -BUSKE), turkiskt pipträ. VetAH 1798, s. 77. —
-SKINN. (karduan- 1541—1669. karduans- 1543—1906)
1) = KARDUAN 2. VaruhusR 1541. SFS 1906, nr 38, s. 39.
2) (†) till karduan (i bet. 2) beredd hud; jfr KARDUAN 3. HH 2: 24 (1548). VRP 1693, s. 17. —
-SKO, r. l. m. (karduan- 1596—c. 1755. karduans- 1569—1771) TullbSthm 17/6 1569. Schultze Ordb. 4324 (c. 1755). —
-STOL. (†) stol med klädsel av karduan. BoupptSthm 28/2 1671. Därs. 3/7 1686. —
-STÖVEL. jfr -SKO. BtFinlH 4: 199 (1563). Peringskiöld Hkr. 1: 405 (1697). —
-SVEN. (†) karduansmakargesäll. TullbSthm 26/6 1578. —
-ÄMBETE. (†)
1) karduansmakares skråämbete. SthmTb. 8/5 1596. Därs. 5/4 1600.
2) karduansmakares konst l. handtvärk. BoupptSthm 1678, s. 11 a (1675).
Avledn. (till 2): KARDUANSK, adj. (cardwansk 1561. cartobanisk 1664. corduansk 1818) [jfr ä. d. kardevansk] (†)
1) om skinn: beredd till karduan. TullbSthm 1561. Det finaste Corduanska skinn. Stiernstolpe DQ 2: 35 (1818).
2) tillvärkad av karduan. De sköne Cartobaniske Stöflor. Kempe Krigzpersp. 165 (1664).

 

Spalt K 560 band 13, 1935

Webbansvarig