Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAUSTIK ka͡usti4k, äv. ka͡ω-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. kaustik; till KAUSTIK, adj. — Jfr ENKAUSTIK]
med. vid operationer använd metod att avlägsna sjuka partier o. d. gm brännande värktyg l. frätande medel; kauterisation. 2NF (1910). LbKir. 2: 174 (1922; om galvanokaustik). — jfr GALVANO-KAUSTIK.

 

Spalt K 842 band 13, 1935

Webbansvarig