Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KESE ɟe3se2, sbst.2, l. KÄSE ɟä3se2, förr äv. KES, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(ke(e)s (kjes) 1637 (: Knapkees), 1769. keess 1645 (: Knapkeess). kese (tjese) 1747—1916 (: tjesen, sg. best.). kiese 1751. kiess- c. 1730 (: Kiessmus). kise 1829. k(i)äs(s)- c. 1730 (: Kiäsmagar, kiässmage)—1918 (: käsmus). käsen, sg. best. 1751)
Etymologi
[sv. dial. käse, kjäs, kjes, kese, motsv. nor. kjæse o. nyisl. kæsir, ostlöpe, mnt. kēse, nt. kees, t. käse o. eng. cheese, ost; tidigt germ. lån av lat. caseus, ost. — Jfr POTKES]
1) ost; i ssg KNAPP-KES. — Anm. Ss. benämning på en viss dans förekommer i ä. tid uttr. kees un broot (keiss vnd brodt Rudhelius. Kees un Broot Lucidor) [av nt. kees un brood, eg.: ost och bröd] JRudhelius (1662) i SvTMusF 1930, s. 58. Lucidor (SVS) 1: 221 (1672).
2) (i Norrl. o. Dalarna, starkt bygdemålsfärgat) ostlöpe bestående av (ett stycke av) en kalvs mage, ngn gg av killing- l. svinmage. Boding ÅngermHush. 32 (1747). Wasenius NorrlBoskSk. 123 (1751). Modin GTåsjö 244 (1916).
Ssgr (till 2; i Norrl. o. Dalarna, starkt bygdemålsfärgat): KES-MAGE. kalvmage som användes till löpe l. för att omsluta andra till löpe avsedda djurdelar. Broman Glys. 3: 196, 209 (c. 1730). Klint (1906). —
-MUS, r. l. f. [sv. dial. kjesmus; jfr nor. kjæsmus. Senare ssgsleden torde syfta på den hopkramade ostens form] (en näve) hopkramad färsk ost(massa), färskost (se d. o. 2). Broman Glys. 3: 210 (c. 1730). Fatab. 1918, s. 111. —
-OST. [sv dial. kjesost, jfr nor. kjæsost] (numera mindre br.) = -MUS. Broman Glys. 3: 210 (c. 1730). Ihre 1: 1058 (1769). —
-VATTEN. vatten vari en till löpe beredd kalvmage lagts o. som användes för löpning. Lenæus Delsbo 190 (1736, 1764). Sista göromålet för den dagen var att göra i ordning ”käsvatten”, som skulle vara till ostberedningen. Fatab. 1918, s. 108 (i skildring av fäbodsliv i Medelpad på 1880-talet).

 

Spalt K 912 band 14, 1935

Webbansvarig