Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KIRR, sbst.2, m. l. r.
Etymologi
[trol. till KIRR, sbst.1 o. KIRRA, v.1; jfr fågelnamnen d. kirre, tärna, ä. t. kirre, turturduva]
(†) sparv. Kirr pro Spinck. Ullenius Ro § 195 (1730).

 

Spalt K 975 band 14, 1935

Webbansvarig