| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KIX ɟik4s, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(vard.) felgrepp, misslyckande. (Det) förekom .. nog lite för många ”kixar” i tongivningen (hos valthornisten). SvD(B) 1935, nr 312, s. 11. — särsk. spelt. i biljardspel: felstöt varvid kön glider av bollen så att denna icke får ngn fart, ”fausse queu”. HbiblSällsk. 2: 102 (1839). Wilson Spelb. 67 (1888). 2NF 7: 1462 (1907).
Spalt K 1018 band 14, 1935