Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLISCHERA kliʃe4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(vanl. skrivet -ich-)
Etymologi
[jfr t. klischieren; efter fr. clicher, avklappa, avtrycka (eg.: avbilda i mjuk massa), avledn. av t. klitsch, mjuk, klibbig massa, eg.: smäll med ett fint ljud (jfr KLICK, sbst.1, etymol. avd.), till klitschen, v., smälla med ett fint ljud, av ljudhärmande urspr.]
1) (i fackspr.) framställa klisché av (ngt); dels (i sht förr): medelst avgjutning framställa kopia av träsnitt o. d., dels (numera vanl.): på kemigrafisk väg framställa klisché efter ett bildoriginal. Afklatschning .. eller klichering .. begagnas för att mångfaldiga teckningar hvilka blifvit skurne i trä eller metall. Eneberg Karmarsch 2: 191 (1861). Brevet trycktes av, fotograferades och klicherades. Koch Arb. 302 (1912).
2) (mindre br.) i p. pf. ss. adj., bildl.: stereotyp; jfr KLISCHÉ 2 b. Tants klicherade fras om att fruarna voro köksor. Strindberg Utop. 40 (1885). SvD(A) 1930, nr 210, s. 22.
Ssgr (till 1; i fackspr.): A (†): KLISCHER-MASKIN. klischeringsmaskin. Schulthess (1885). Anm. Hos Eneberg Karmarsch 2: 189 (1861) förekommer ordet i formen klichirmachin [av t. klischirmachine].
B: KLISCHERINGS-MASKIN. Björkman (1889).

 

Spalt K 1269 band 14, 1936

Webbansvarig