Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLOVA klå3va2, äv. klω3va2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(klov- (-ffw-, -fv-) 1584 osv. klåv- (-fv-) c. 1750—c. 1755)
Etymologi
[sv. dial. (Jämtl.) klova (i vissa trakter: klava) lägga (lin) i klove, sätta klave l. stock l. hälla på (djur); jfr d. klove, sätta klave på (djur) m. m.; avledn. av KLOV, sbst., l. KLOVE]
1) (†) motsv. KLOV, sbst. 4 a, KLOVE 2 a: sätta (ngn) i l. belägga (ngn) med handklovar; bildl. anträffat bl. i bet.: fängsla. Fulhet med alt vett begåfvad, / Skönhet i all dumhet klåfuad; / Hvilkendera skal jag ta! Dalin Vitt. 5: 155 (c. 1750).
2) (†) motsv. KLOV, sbst. 4 b, KLOVE 2 g, i förb. KLOVA SAMMAN.
3) [sv. dial. (Jämtl.) klova (klava)] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. KLOVE 4 a: binda l. sätta i klave. Kalm VgBah. 252 (1746). Korna .. klofvades af Anna. Hemberg ObanStig. 42 (1896).
4) (i vissa trakter o. skogsv.) motsv. KLOVE 4 b: mäta med klave. Fredenberg Sågtimm. 9 (1892).
Särsk. förb.: KLOVA SAMMAN. (†) till 2; med avs. på näver o. d.: lägga i ”klove”, lägga samman i bunt rymmande en ”klove”. SthmTb. 1584, s. 77 b.
Ssg (till 4): KLOVNINGS-STÄLLE. skogsv. ställe (på trädstam) för mätning med klave. InmätnReglRundvirke 13 (1919).

 

Spalt K 1366 band 14, 1936

Webbansvarig