Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLUMPEDUNS klum1pedun4s, m.||(ig.); best. -en; pl. -ar.
(vard., oftast nedsättande) klumpig person, ”klump” (se d. o. 1 g α); tölp; drummel. LoW (1889). Som skribent är väl hr .. (N. N.) bland de största klumpedunsar, som finnas i svensk press. SmålFolkbl. 1929, nr 216, s. 3. En högst ovanlig klumpeduns i affärer. SocDem(A) 1930, nr 22, s. 4.
Spalt K 1397 band 14, 1936