Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLÅDRA klå3dra2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(kloddra 1889. klodra 1847—1848. klåddra 1867—1875. klådra 1780 osv.)
Etymologi
[sv. dial. klådra; avledn. av sv. dial. klådra, sjunga, lalla, av ljudhärmande urspr. — Jfr KLÄDRA]
(bygdemålsfärgat, mindre br.) fågeln Turdus musicus Lin., sångtrast. Rydbäck Plåck. 2: 23 (1780, 1794). Hörde du hur klodran slår sina drillar och göken gal. Wetterbergh Penning. 372 (1847). Strindberg NSvÖ 1: 36 (1906). Lundström Sjöfr. 38 (1929).

 

Spalt K 1440 band 14, 1936

Webbansvarig