Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNIPPA, v.2 -ade.
Etymologi
[jfr sv. dial. knippa, vika ihop, knippa opp, skörta upp (kläder); trol. en avledning av stammen i KNIPA, v. (jfr d. knippe, knipa (med ögonen), (m)nt. knippen, knipa)]
(†)
1) (förläget) fingra (på ngt) l. draga l. rycka (i ngt). Mor Märtha .. knippade litet på förklädet, något på halsduken, hostade litet, men föredrog sedan sitt ärende. Knorring Ståndsp. 1: 119 (1838).
2) vika ihop l. upp (ngt) o. d.; se särsk. förb. nedan.
Särsk. förb. (†): KNIPPA IHOP. till 2: vika ihop, rulla ihop (ett klädesplagg o. d.). Herrar Frantzoser, hwilka intet giärna see ut som narrar, knippade ihoop .. (de turkiska ”kaftanerna”) och båro dem wackert under armarna. KKD 5: 213 (1711). —
KNIPPA UPP l. OPP. till 2: vika upp, skörta upp (ett klädesplagg). MontLouis FrSpr. 262 (1739). Tanten .. knippade upp ärmarna på bombasinsrocken. Knorring Axel 3: 42 (1836). Du har knippat opp kjolen, så att jag bara såg underkjolen. Dens. Torp. 2: 15 (1843). Bondeson Chronsch. 1: 70 (1897). jfr UPP-KNIPPA. —
KNIPPA UTAV. draga av (handske); jfr KNIPPA, v.2 1. Shawlen lades bort, handskarne knippades utaf. Knorring Qvinn. 2: 71 (1836).

 

Spalt K 1615 band 14, 1936

Webbansvarig