Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNJAS knja4s, äv. med ryskt uttal, m.; best. -en; pl. -ar; förr äv. KNES, sbst.2; best. -en; pl. -ar l. -er.
Ordformer
(kne(e)s 1556—1891. kne(e)se 1582—1639. knesar, pl. 1627—1891. kneser, pl. 1642—1845. knetz 1559. knezer, pl. 1615. knjas 1915 osv. knjaz 1910—1935. kniäs 1837—1871. knäs 1583—1885. knäsar, pl. 1615—1768. knäser, pl. 1609—1671. knäss 1578. knässar, pl. 1700)
Etymologi
[av ry. knjaz; jfr pol. kniaź, kneź, (rysk) furste, (rysk) präst (lånat från ry.); av fslav. kŭnędzĭ, furste, av germ. urspr. (jfr fsax., fht. kuning; se KONUNG)]
i fråga om ä. ryska förh.: furste; urspr. om de medeltida ryska delfurstarna; sedermera användt ss. ren adelstitel, dels för släkter med härstamning från Rurik l. den litauiske storfursten Gedimin l. från regenter i de orientaliska småriken som införlivats med det ryska väldet, dels (sedan 1705) för personer l. släkter (adelsätter med släktrelationer till tsarfamiljen) till vilka titeln särskilt utdelats. G1R 26: 169 (1556). Gouverneuren i Novogorod Knes Ivan Jurgevitz Trubetskoi. Nordberg C12 1: 134 (1740). Bengtsson K12 127 (1935). jfr: Jag Pontus De la Gardie, riddere och knäs till Ekholm och Sundby, tillförordnedt gubernator och fäldtöfuerste. SvTr. V. 1: 34 (1583; i skrivelse till ståthållaren i Novgorod).

 

Spalt K 1630 band 14, 1936

Webbansvarig