Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KNOSA knω3sa2, förr äv. KNOSSA, v. -ade.
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) trycka l. klämma sönder, krossa. Schroderus Dict. 240 (c. 1635). Döden knoszar i kraas alt hwad här kraft har, och heelt är. Stiernhielm Herc. 69 (1658, 1668). Schultze Ordb. 2359 (c. 1755). Lundell (1893; angivet ss. folkmål).
Spalt K 1659 band 14, 1936