Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNÖPE, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[sv. dial. (Södermanl.) knöpe, nystan; sannol. avledn. av KNÖP]
(†)
1) kula, knapp; jfr KNÖP. CRBerch i 1Saml. 4: 424 (1774). jfr HALS-KNÖPE.
2) nystan. Delén (1806; under clew, sbst.).

 

Spalt K 1760 band 14, 1936

Webbansvarig