| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOLLIGERA, v. -ade.
(†)
1) samla; insamla; hopsamla. Stiernman Com. 1: 670 (1615). The Penningar som colligeras medh Pungen vthi Kyrckiorna. LMatthiæ Kiusander C 2 b (1653). Laga så, att du sjelf kan få colligera friska frön. Rudbeck Bref 321 (1687). Biurman Brefst. 116 (1729). Dalin (1871) — särsk. abs.: upptaga kollekt. BtÅboH I. 5: 63 (1688). Fierde dag Påsk colligerades 1 gången till de fångne i Ryssland. FrestaKRäk. 1711.
2) (av ngns uppträdande l. yttranden i tal l. skrift) sluta sig till l. inhämta l. få reda på l. taga kännedom om (ngt). G1R 24: 452 (1554). Vthaff theras Taal och skriffuande kan man wäl colligera och dömma huru wijda theras Klookheet sträcker sigh. Schroderus Waldt 61 (1616). Lundström LPGothus 1—2: 317 (i handl. fr. c. 1630).
Spalt K 1884 band 14, 1936