| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONSERVERA kon1særve4ra l. -sär- l. -ser-, i Sveal. äv. -e3ra2 (kånnsärrvèra Dalin), v. -ade ((†) ipf. -erte BtVLand 3: 69 (c. 1795: conservertis, pass.)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KONSERVATION.
1) (numera föga br.; se dock c, d, e) bevara l. bibehålla (ngn l. ngt) i det tillstånd vari han l. det befinner sig, bevara oskadd, vidmakthålla; förr äv.: försörja (ngn); äv. refl. HSH 1: 28 (1527). Att den önskelige freden, rijket nu står uthi, må conserverat blifva. RARP 9: 425 (1664). Widekindi KrijgH 241 (1671). Bör hwar och en .. Officerare sig högst ombeflita at conservera Folk, Hästar och Monderingar (osv.). ReglSwArmeen 1710, s. 7. Förmedelst ett järn Compagnie .. (skulle bl. a.) de fattige Bergzmän kunna conserveras. Polhem Bet. 1: 17 (1721). Medel .. till hälsans conserverande. Westerdahl Häls. 10 (1764). SvD 3/11 1929, Söndagsbil. s. 17. — särsk.
a) (†) i förb. med prep.-uttr. betecknande det tillstånd vari ngn l. ngt bevaras l. bibehålles; äv. refl.; äv. i uttr. konservera sig hel, bibehålla sig hel. Bergv. 1: 122 (1642). At E. Kongl. May:t (måtte) .. min ringa Persohn, vthi dhesz Konungzliga högha ynnest allernådigst conservera. Wärnskiöld Fortif. A 3 b (1673). Stater och Riken .. conservera sig uti sit välstånd och anseende (genom försiktig ekonomi). Polhem Bet. 1: 1 (1721). Vid skottens lossande sprungo Canonerne sönder, .. men skottbotn conserverade sig nästan hel. VetAH 1802, s. 6.
b) (†) med indir. personobj., i sådana uttr. som konservera ngn sin vänskap, nåd o. d., fortfarande hysa l. visa vänskap osv. mot ngn. Crusenstolpe Tess. 1: 240 (i handl. fr. 1690). HSH 6: 181 (1699).
c) i fråga om bibehållande av andlig l. kroppslig vigör, ungdomligt utseende o. d.; numera bl. (fullt br.) i p. pf. ss. adj., särsk. i uttr. väl konserverad, väl bibehållen; förr äv. refl.: bibehålla sig. (Fältmarskalken C. G. Rehnsköld) conseruerar sig ännu mycket wähl, hwartill des ordentelige lefwarne mycket hielper. KKD 8: 226 (1706). Corilla skall då hafva varit ett fruntimmer af några och fyrtio år, men .. väl conserverad. Atterbom Minn. 497 (1818). Wägner NattS 116 (1926).
d) (i sht i fackspr., fullt br.) med saksubj. betecknande ngt ämne gm vars invärkan ngt bevaras i oskadat l. oförändrat skick. Rålamb 13: 202 (1690). Et Opiat som .. conserverar tandköttet. PT 1758, nr 22, Bil. s. 1. De konserverande beståndsdelarna i veden äro hufvudsakligen hartset och garfsyran. Cnattingius (1875, 1894). Scenluften konserverar. SvD(A) 1933, nr 238, s. 6. — särsk. (†) i uttr. konservera ngt vid ngt; jfr a. (Det friska brunns-)Watnet .. conserverar Magan widh sijn sundheet. Utterman Ertmann E 2 b (1672).
e) (fullt br.) i fråga om det i sht på 1600- o. 1700- talen stundom förekommande bruket att prästman för att erhålla pastorat o. d. förband sig att ingå äktenskap med den avlidne företrädarens änka l. dotter för att därigm trygga familjens försörjning; särsk. i uttr. konservera huset l. änkan; förr ngn gg äv. allmännare, i fråga om annat än prästfamiljer. VDAkt. 1671, nr 223. Skola Prästeenkior och döttrar nödvändigt conserveras, så är det den kraftigaste merit att vara ogift. OKjellander (1734) hos Cavallin Herdam. 2: 54. Effter Skytten Sven Larsson på Jägersberg må drengen Anders Nilson varda til Åboe antagen, som erbudit sig at conservera huset, och giffta sig med Enckan. HdlÅgerupArk. 19/2 1783. SvD(A) 1935, nr 181, s. 7.
f) (†) bevara l. skydda (ngn l. ngt l. sig mot ngt); rädda; särsk. i uttr. konservera (ngn osv.) mot l. från l. för ngt; äv. med saksubj. Conservera sådane Griffter ifrån all oloflig åwärkan. Schück VittA 1: 269 (i handl. fr. 1666). Vi beslöto .. at samtelige skiuta löst på biörnen, och conservera Fredag. DeFoë RobCr. 117 (1752). Fotsålor af .. Danzigare-Tagel, hvilka brukas uti Skor och Stöflor, conserverar fötterna från väta. DA 1771, nr 4, s. 3. Conservera sig för 20 graders köld. VetAH 1806, s. 234. Quennerstedt Torneå 2: 350 (cit. fr. 1809).
2) behandla l. preparera (ngt) på särskilt sätt för att bevara det i oförändrat l. oskadat skick. En qvacksalffver, som .. tilbudit sigh genom balsamering till att conservera sal. Konungens lijk på 20 åhr. RP 3: 53 (1633). Præparera och conservera Foglar och Fiskar. Kalm Resa 1: 421 (1753). Konserveringen av Bohus fästning. SvD(A) 1934, nr 196, s. 16. — särsk. kok. med avs. på matvaror, ss. grönsaker, frukt, kött, fisk o. d.; jfr INKOKA, INLÄGGA, NEDSALTA. Bruno Gumm. 173 (1762). Konserverat kött. Hellström Malmros 44 (1931).
-ARBETE~020, äv. ~200. —
(2 slutet) -BURK. —
(2 slutet) -KURS. kurs för undervisning i konservering av frukt, grönsaker o. d. LAHT 1911, s. 240. —
-MEDEL. Nyblæus Pharm. 96 (1846). Sockrets .. användning som konserveringsmedel för frukter och bärsafter. 2NF 26: 225 (1917). —
-METOD. —
-VÄTSKA, r. l. f. SDS 1894, nr 536, s. 2. Ryggradsdjur, avsedda att bevaras i sin helhet, läggas i konserveringsvätska. BonnierKL 6: 1110 (1925).
Spalt K 2146 band 14, 1937