| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONSTNÄRINNA kon3stnärin2a l. -nær-, f.; best. -an; pl. -or.
1) motsv. KONSTNÄR 2: kvinnlig konstnär. Svenska konstnärinnor, namn på en förening av svenska kvinnliga konstnärer, bildad i Stockholm år 1910. ÖoL (1852). Eichhorn Stud. 3: 182 (1877, 1881). De sista åren af den stora konstnärinnans (dvs. Elise Hwassers) .. teaterbana. Hellander Teat. 115 (1898). SvD(A) 1921, nr 92, s. 8. — jfr DANS-, TEXTIL-KONSTNÄRINNA m. fl. — särsk. bildl. Hvad slöseri med skönhet, du natur, / Lättsinniga, nyckfulla konstnärinna. Börjesson Statshv. 62 (1866).
2) motsv. KONSTNÄR 3. Öfvade konstnärinnor i facket (dvs. i konsten att kokettera). Backman Dickens Pickw. 2: 111 (1871). — jfr LIVS-, TRAPETS-KONSTNÄRINNA m. fl.
Spalt K 2217 band 14, 1937