Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONTERFEJA kon1terfäj4a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, OPetri Send. A 2 a (1528), G1R 11: 248 (1537)), -NING (†, G1R 24: 441 (1554), Lind 1: 1172 (1749)); -ARE (se avledn.). (beträffande formerna jfr KONTERFEJ)
Etymologi
[jfr d. kontrafeje, t. konterfeien; avledn. av KONTERFEJ]
1) (numera bl. ngn gg skämts., vard.) motsv. KONTERFEJ 1: (av)porträttera. Svart Ähr. 68 (1560). JTBureus (1628) i 2Saml. 4: 111. Jag lät .. Conterfeja mig. CAEhrensvärd Brev 2: 305 (1799). De la Gardie .. föreslog att låta konterfeja Landtmarskalken. Liljecrona RiksdKul. 526 (1841). SvD 18/3 1934, Söndagsbil. s. 7. — särsk. (†) ss. vbalsbst. -ing, -ning, konkret: porträtt. G1R 11: 248 (1537). Därs. 26: 582 (1556).
2) (†) ss. vbalsbst. -ing, konkret: avbild; jfr KONTERFEJ 3. Eens mans scriffuelse är hans rätta controfeing och belete. OPetri Send. A 2 a (1528).
3) (numera bl. ngn gg skämts., vard.) motsv. KONTERFEJ 4: göra en (målande) beskrivning (av ngn l. ngt). J samma scriffuelse hafuer tu tich sielff rätsinnige controfeiet och affmålat. OPetri Send. A 2 a (1528).
4) [gm inflytande från fr. contrefaire o. eng. counterfeit i samma bet.] (†) eftergöra; efterapa; förfalska. Han seijer, att een annan haffuer schriffuit honom ovitterligit quittentz och conterfeyat hans nampn där under. OxBr. 11: 597 (1632). (T.) Nachmachung, .. (sv.) efterapning; .. conterfejning. Lind 1: 1172 (1749).
Särsk. förb.: KONTERFEJA AV1010 4, förr äv. UTAV. (numera bl. ngn gg skämts., vard.) till 1: avporträttera. CAEhrensvärd Brev 2: 305 (1799). Kjellin Troili 1: 54 (1917). jfr AVKONTERFEJA.
Avledn.: KONTERFEJARE, m. (-are 1615 osv. -ere 1556—1622. -er 1561—1734. -feir (-feyr) 1623—1670 (: Contrafeir Gessell)) (numera nästan bl., i sht konsth., med avs. på ä. förh., ävensom ngn gg skämts., vard.) till 1: porträttmålare. G1R 26: 582 (1556). Alle Conterfeijere (skall) wara förbuditt, någet sådant arbete företaghe, som sielfwe Målare embetet widkommer och egenttligen hörer. MeddNordM 1898, s. 68 (1622). Efter hans (dvs. Ehrenstrahls) död blef systersonen D. von Krafft hofvets konterfejare. IllSvH 4: 623 (1881). Den unga fröken hade inte haft någon skicklig konterfejare att tillgå. Lagerlöf Mårb. 77 (1922). jfr HOV-KONTERFEJARE.
Ssgr: konterfejar(e)-gesäll. (förr) BoupptSthm 7/3 1663.
-konst. (med avs. på ä. förh.) RP 8: 658 (1641). Sirén Pilo 12 (1902).
-ämbete. (förr) porträttmålarskrå. Ambrosiani SvSkråämb. 32 (1920; efter handl. fr. 1622).

 

Spalt K 2246 band 14, 1937

Webbansvarig