Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONTIS kon4tis, r. (l. m.); best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[förvridning av (n)t. kuntjes, pl. (sg. kuntje), som utgår från span. cuño (pl. cuños), av lat. cuneus, kil; kuntje(s) har uppkommit i samband med vinimporten från Spanien (jfr JahrbNdSprachf. 5: 5 (1880))]
(föga br.) sjöt. träkil att stötta fat med, då de stuvas; äv. kollektivt. Smith (1916). Ramsten o. Stenfelt (1917).

 

Spalt K 2254 band 14, 1937

Webbansvarig